Tilltalad döms för hot och misshandel på restaurang

Den tilltalade döms för ringa misshandel och olaga hot efter en händelse på en restaurang i Malmö den 2 augusti 2024. Tingsrätten fann att den tilltalade kastade föremål mot målsäganden och uttalade hot som bedömdes som straffbara. Det ofredande som också omfattades av åtalet ansågs däremot vara en del av den ringa misshandeln och ledde därför inte till en separat fällande dom.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade den 2 augusti 2024 på en restaurang i Malmö kastat en plastlåda mot målsägandens kropp. Detta åtal avsåg misshandel, ringa brott, enligt 3 kap. 5 § brottsbalken. Samma dag och på samma plats påstods den tilltalade också ha kastat hamburgare på målsäganden, vilket åklagaren rubricerade som ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken. Vidare påstods den tilltalade ha hotat målsäganden genom att säga att han skulle slå sönder honom samt genom förtäckta hot om att han visste var målsäganden arbetade och kunde hitta målsägandens adress och komma till hans bostad. Denna gärning åtalades som olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken.

Tingsrätten konstaterade att den tilltalade befann sig på restaurangen när den aktuella situationen uppstod. Målsäganden hade då arbetat där, och polisen tillkallades senare till platsen. Enligt målsägandens uppgifter började den tilltalade skrika om att beställningen var fel, uttalade hot om att hitta och döda målsäganden och kastade därefter föremål mot honom. Målsäganden berättade att plastlådor träffade honom på den övre delen av ryggen, att det gjorde ont och att en hamburgare träffade honom i huvudet. Han uppgav också att han kände sig rädd, skakad och otrygg efter händelsen.

Den tilltalade förnekade gärningarna. Han medgav att han kastade en plastlåda och en hamburgare, men bestred att han siktade mot målsäganden. Han uppgav att han kastade föremålen på marken och att han kan ha sagt att han skulle slå målsäganden, men inte menade allvar med det.

Rättens bedömning

Tingsrätten fäste stor vikt vid målsägandens berättelse och fann att han gjort ett mycket trovärdigt intryck. Hans uppgifter ansågs få starkt stöd av övervakningsfilmer och mobilinspelningar, där den tilltalade framstod som upprörd och aggressiv och syntes sträcka sig över disken, plocka upp en plastlåda och kasta den i riktning mot målsäganden. Av filmerna framgick också att den tilltalade kastade en hamburgare mot målsäganden. Även vittnet som hörts under ed lämnade uppgifter som stödde målsägandens berättelse. I vittnets promemoria hade antecknats att den tilltalade var berusad, uppenbart upprörd och vid två tillfällen uttryckte att han skulle slå målsäganden.

När det gällde misshandeln och ofredandet ansåg tingsrätten att det var visat att den tilltalade agerat enligt åtalet. Domstolen bedömde att uppgifterna om att han inte siktade mot målsäganden motbevisades av filmerna. Även om det inte gick att se exakt hur plastlådan träffade målsäganden, godtogs målsägandens uppgift om att han träffades på ryggen och fick smärta. Kastandet av hamburgaren bedömdes ha varit ägnat att kränka målsägandens frid på ett kännbart sätt. Samtidigt ansågs gärningarna ha ett sådant samband att det fysiska angreppet skulle bedömas i ett sammanhang. Eftersom misshandeln bedömdes som det huvudsakliga momentet ansågs ofredandet vara underordnat och konsumeras av den ringa misshandeln.

Även åtalet för olaga hot bifölls. Tingsrätten noterade att den tilltalade inte förnekat att han sagt att han skulle slå målsäganden. Filmerna visade dessutom ett mycket aggressivt och utåtagerande beteende, och vittnets uppgifter om att den tilltalade uttryckt att han ville slå målsäganden gav ytterligare stöd. Domstolen fann sammantaget att hotet varit bevisat och att målsäganden uppfattade det som allvarligt menat, något som den tilltalade måste ha insett.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för misshandel, ringa brott, den 2 augusti 2024 enligt 3 kap. 5 § brottsbalken och för olaga hot den 2 augusti 2024 enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Åtalet för ofredande den 2 augusti 2024 enligt 4 kap. 7 § brottsbalken ledde inte till en separat fällande dom, eftersom gärningen ansågs ingå i den ringa misshandeln.

Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 40 dagsböter om 50 kronor, totalt 2 000 kronor. Tingsrätten konstaterade att den samlade brottsligheten motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att varken straffvärdet eller brottslighetens art talade för fängelse. Den tilltalade skulle också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.