Förolämpning och olaga hot i färdtjänstbil

Tingsrätten dömde den tilltalade för ett tillfälle av olaga hot och ett tillfälle av förolämpning som båda ska ha begåtts den 4 mars 2026. Påföljden bestämdes till dagsböter, och den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden samt en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och åtalet

Enligt åtalet ska den tilltalade, i en färdtjänstbil, ha hotat målsäganden genom att uppträda hotfullt, vifta med armarna och uttala ord med innebörden att hon skulle slå eller annars allvarligt skada målsäganden. Åklagaren angav att detta skedde någon gång den 4 mars 2026 på en plats i Helsingborg, eller under färd med färdtjänstbil på annan plats i Helsingborg. För denna gärning dömdes den tilltalade för olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken.

I samma stämningsansökan åtalades den tilltalade även för ofredande, alternativt förolämpning. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade vid samma tillfälle hade uttalat nedsättande ord med innebörden att målsäganden inte hörde hemma här, samt spottat mot målsägandens kropp. Även detta angavs ha skett den 4 mars 2026 på en plats i Helsingborg. Tingsrätten fann inte att det var utrett att den tilltalade spottade mot målsäganden, men ansåg att det var visat att den tilltalade uttryckt sig på ett sätt som utgjorde förolämpning enligt åklagarens andrahandsyrkande. Den tilltalade dömdes därför för förolämpning enligt 5 kap. 3 § första stycket brottsbalken i dess lydelse före 1 augusti 2026.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att målsäganden och den tilltalade befann sig i samma färdtjänstbil på förmiddagen den 4 mars 2026, tillsammans med ett vittne som körde bilen. Domstolen noterade att det fanns olika versioner av händelseförloppet, men fäste särskild vikt vid målsägandens berättelse i förening med vittnets uppgifter.

Målsäganden berättade att den tilltalade blev upprörd, skrek nedsättande ord och sade att hon skulle ut ur landet och att hon skulle slås. Hon uppgav också att den tilltalade viftade mot henne och yttrade hotfulla fraser. Vittnet bekräftade i huvudsak målsägandens uppgifter och uppgav bland annat att den tilltalade blev mycket arg, sade att hon skulle slå målsäganden och använde nedsättande ord.

Tingsrätten ansåg att målsägandens uppgifter var trovärdiga och att de fick gott stöd av vittnets berättelse. Eftersom det saknades anledning att tro att de oriktigt ville beskylla den tilltalade för brott lades deras uppgifter till grund för bedömningen. Domstolen fann därmed att det var klarlagt att den tilltalade uttalat att hon skulle slå målsäganden, vilket innebar att olaga hot var styrkt. Domstolen fann också att den tilltalade uttalat sig på det sätt som åklagaren gjort gällande i anslutning till åtalet om förolämpning. Däremot ansågs det inte utrett att den tilltalade spottade mot målsäganden.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för olaga hot och förolämpning till 80 dagsböter om 80 kronor, sammanlagt 6 400 kronor. Tingsrätten konstaterade att den tilltalade var tidigare ostraffad och att gärningarnas samlade straffvärde inte var högre än att påföljden kunde stanna vid böter.

På skadeståndsfrågan fann tingsrätten att målsäganden hade rätt till ersättning för kränkning och viss sveda och värk. Den tilltalade ska därför betala 10 800 kronor i skadestånd till målsäganden, varav 10 000 kronor avser kränkning och 800 kronor sveda och värk, jämte ränta från den 4 mars 2026 till dess full betalning sker.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Därutöver framgår att staten ska stå för kostnaderna och att två rättshjälpsersättningar har bestämts för de målsägandebiträden som medverkade i målet.