Fullständig domstolsbevakning och fördjupade reportage med inriktning på svenska rättsfall.
Artiklar om Anders Andersson
3 nyhetsartiklar finns att läsa
Anders Andersson född lördag 1 maj 1990 som bor i Stockholm.

Fängelse för grovt rattfylleri och motstånd

Nyhetsartikel

Den tilltalade döms av Dold domstol för grovt rattfylleri och våldsamt motstånd efter en händelse den 25 juni 2026. Tingsrätten ansåg att den tilltalade hade kört personbil efter att ha intagit alkohol i sådan mängd att blodalkoholhalten uppgick till 1,70 promille, och att hon i samband med polisens ingripande gjorde kraftigt motstånd i bilen under transport till stationen. Påföljden bestämdes till fängelse i en månad.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde två brott. För det första grovt rattfylleri enligt 4 § första stycket och 4 a § trafikbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade kört personbil den 25 juni 2026 på en väg i Tranemo kommun efter att ha intagit alkohol, och alkoholkoncentrationen i hennes blod hade då eller efter färden uppgått till 1,70 promille. Åklagaren ansåg att brottet var grovt eftersom halten uppgick till minst 1,0 promille och den tilltalade var avsevärt påverkad. Tingsrätten dömde henne för denna gärning.

För det andra gällde åtalet våldsamt motstånd enligt 17 kap. 4 § brottsbalken. Enligt åtalet hade den tilltalade gjort kraftigt motvärn och med fysiskt motstånd försökt hindra polisens ingripande genom att kränga med överkroppen och vifta med armarna i polisbilen, i syfte att hindra polisens transport till Borås. Även denna gärning ska ha begåtts den 25 juni 2026 på samma plats. Tingsrätten dömde henne även för detta brott.

Den tilltalade förnekade rattfylleriet och gjorde gällande att hon druckit efter att bilen stannat, det som i domen beskrivs som eftersupning. Hon varken erkände eller förnekade våldsamt motstånd eftersom hon saknade minnesbild av händelsen. I sin berättelse uppgav hon bland annat att hon hade fått migrän och att hon druckit en flaska starksprit efter att hon stannat bilen. Hon sade också att hon kastat ut flaskan genom bilfönstret och därefter inte mindes något.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att det var utrett att den tilltalade hade kört bil vid den tid och på den plats som åklagaren påstått, och att alkoholhalten i hennes blod vid provtagningen uppgick till 1,70 promille. Frågan var om alkoholen hade intagits före eller efter körningen. Rätten fäste vikt vid uppgifterna från vittnena. Ett vittne berättade att den tilltalade anträffades sovande i en bil med påslagen motor mitt i ett körfält, att hon luktade alkohol och verkade påverkad. Ett annat vittne uppgav att den tilltalade under transporten till stationen var upprörd, försökte ta sig ur bilen och viftade med armarna, krängde med kroppen och slog med huvudet mot bilrutan.

Tingsrätten fann inte skäl att ifrågasätta vittnesuppgifterna. Rätten ansåg inte att det framstod som troligt att den tilltalade varit så påverkad av migrän att hon misstagit körbanan för en parkeringsficka, eller att hon samtidigt haft tillräcklig sinnesnärvaro för att dricka upp 37 cl sprit och kasta ut flaskan för att hennes sambo inte skulle se den. Den tilltalades invändning om eftersupning bedömdes därför som motbevisad. Därmed var grovt rattfylleri styrkt.

När det gällde våldsamt motstånd fann tingsrätten också skäl att utgå från vittnesuppgifterna. Rätten bedömde att den tilltalades uppgifter om att reaktionen skulle ha varit omedveten på grund av värk inte motbevisade att hon gjort motstånd mot polisens ingripande. Hon skulle därför dömas för våldsamt motstånd enligt åtalet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms till fängelse i en månad. Tingsrätten bedömde att den samlade brottslighetens straffvärde motsvarade en månads fängelse och att det inte fanns utrymme för någon annan påföljd. Rätten framhöll att grovt rattfylleri är ett brott av sådan art att utgångspunkten är fängelse, och att alkoholkoncentrationen klart översteg 1,5 promille.

Utöver fängelsestraffet ska den tilltalade betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Hon ska också ersätta staten för kostnaden för provtagning och analys med 2 600 kronor. Vidare ska hon betala tillbaka 340 kronor av kostnaderna till staten. Staten ska betala ersättning till försvararen med 8 501 kronor, fördelat på arbete, tidsspillan, utlägg och mervärdesskatt.


Faktaruta
Fakta
Värde
Målnummer
Dolt målnr
Domstol
Dold domstol
Domdatum
2026-09-10
Brott
Grovt rattfylleri; våldsamt motstånd
Tidpunkt för brotten
2026-06-25
Påföljd
Fängelse 1 månad
Skadestånd/ersättning
Staten ska ersätta försvararen med 8 501 kr; den tilltalade ska betala tillbaka 340 kr till staten och 2 600 kr för provtagning och analys
Brottsofferfond
1 000 kr
Lås upp premiuminnehållet för att ta del av den fullständiga domstolsbevakningen.
Lexbase följer rättsfall av alla storlekar, både på lokal och nationell nivå.
Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.
Publicerad av Lexbase redaktion redaktionen@lexbase.se

Källhänvisning

2026-09-10

Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Så begär du ut handlingar:

För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.

Kontaktuppgifter:

Tingsrätt Tingsrätt

Stockholm, Stockholmsvägen 1

Telefon: 0700078789

E-post: tingsratt@dom.se