Djurplågeri och artskyddsbrott prövades i hovrätten

Dold domstol har prövat ett överklagande i ett mål om djurplågeri och artskyddsbrott. Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i fråga om brottstiden för djurplågeriet och angav den till perioden den 1 december 2020 till den 14 januari 2021. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde en tilltalad person och avsåg först ett åtal om djurplågeri samt ett separat åtal om artskyddsbrott. I tingsrätten gällde djurplågeriåtal mot två personer, men i hovrätten var det endast den tilltalade som yrkade frikännande i den del som gällde honom. Åklagaren hade i hovrätten justerat gärningsbeskrivningen så att brottstiden för djurplågeriet angavs till perioden den 1 december 2020 till den 14 januari 2021 på en angiven plats i Karlshamns kommun.

Enligt åtalet hade den tilltalade genom vanvård otillbörligen utsatt tre vitörade marmosetter och två afrikanska dvärgkrokodiler för lidande. För marmosetterna som omhändertogs den 14 januari 2021 påstod åklagaren att de var kraftigt avmagrade på grund av felaktig och otillräcklig utfodring. För en marmosett och en pinchéhona som återfanns senare i en frys påstod åklagaren att de var utmärglade och kraftigt underviktiga. När det gällde de två afrikanska dvärgkrokodilerna gjorde åklagaren gällande att deras vattenbad var för litet och mycket smutsigt.

I den del som gällde artskyddsbrott avsåg åtalet att den tilltalade utan tillstånd hade förevisat djur av vilda arter i djurpark under perioden den 1 april 2019 till den 31 augusti 2019. Hovrätten tillämpade här miljöbalkens bestämmelse om artskyddsbrott och anslöt sig till tingsrättens bedömning.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog i huvudsak del av samma utredning som tingsrätten. Viss bevisning hade dock tagits bort i hovrätten, bland annat förhör och skriftligt material som rörde andra djur än de som domstolen prövade. På den tilltalades begäran hölls dessutom ett nytt vittnesförhör i hovrätten, och ett tilläggsförhör hölls med den tilltalade.

När det gällde artskyddsbrottet gjorde hovrätten ingen annan bedömning än tingsrätten. Domstolen ansåg att det var visat att verksamheten saknade giltigt tillstånd under den aktuella tiden och att den tilltalade i vart fall varit oaktsam genom att fortsätta förevisningen utan att kontrollera om hans uppfattning om tillståndsläget var riktig.

I fråga om djurplågeriet konstaterade hovrätten att den justerade gärningsbeskrivningen avsåg en period om omkring sex veckor före omhändertagandet av marmosetterna. Hovrätten hänvisade till vad som framkommit genom förhör och veterinärintyg och fann att djuren hade utsatts för brister i utfodringen under en längre tid. Domstolen godtog dock inte att utredningen visade att svälten varit så total att djuren inte alls utfodrats, och därför fanns inte stöd för att bedöma läget på det sätt som åklagaren först hade angett för vissa delar av gärningen. Med den justeringen anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömning och fann att den tilltalade skulle dömas för djurplågeri enligt den justerade gärningsbeskrivningen.

Hovrätten fäste vikt vid veterinärens uppgifter om att marmosetterna hade mycket dåligt näringstillstånd och att bristerna i utfodringen hade pågått under en längre tid. Domstolen ansåg att den tilltalade hade ett ansvar för djurhållningen och att hans underlåtenhet att säkerställa tillräcklig utfodring innebar grov oaktsamhet. När det gällde de två afrikanska dvärgkrokodilerna fann hovrätten däremot inte tillräcklig bevisning för att de faktiskt hade utsatts för lidande, och åtalet i den delen ogillades. Hovrätten fann inte heller att det fanns tillräckligt stöd för en fällande dom för brott mot djurskyddslagen i andra hand.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast på så sätt att brottstiden för djurplågeriet angavs till den 1 december 2020 till den 14 januari 2021. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Den tilltalade dömdes för artskyddsbrott och djurplågeri. Påföljden var dagsböter. Hovrätten ändrade dagsbotsbeloppet för den medtilltalade som också omfattades av målet, men för den tilltalade framgår att hovrätten i övrigt lät tingsrättens avgörande stå fast. Tingsrätten hade dömt till 90 dagsböter om 50 kronor, totalt 4 500 kronor.

Hovrätten uttalade att de tilltalade skulle betala avgift till brottsofferfonden eftersom brott som har fängelse i straffskalan hade prövats. Av utredningen framgår också att kostnader för försvarare hanterades, men den tilltalades ersättningsskyldighet ändrades inte i den del som gällde honom. Någon uppgift om häktning framgår inte av materialet.

Fakta