Fullständig domstolsbevakning och fördjupade reportage med inriktning på svenska rättsfall.
Artiklar om Anders Andersson
3 nyhetsartiklar finns att läsa
Anders Andersson född lördag 1 maj 1990 som bor i Stockholm.

Lappkampanj ledde till fängelse

Nyhetsartikel

Den tilltalade döms för grov kvinnofridskränkning och ofredande efter att under sommaren och tidig höst 2024 ha satt upp och publicerat kränkande bildmaterial om målsäganden. Tingsrätten fann att gärningarna var bevisade genom bland annat teknisk bevisning från en beslagtagna dator, fotografier, översättningar och vittnesuppgifter. Påföljden bestämdes till fängelse i ett år.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde först grov kvinnofridskränkning under perioden den 1 juli 2024 till den 30 september 2024. Inom ramen för den åtalspunkten ingick fyra delgärningar. Den första var olaga hot den 11–12 juli 2024, där den tilltalade enligt åtalet hade satt upp ett fotomontage med bilder av målsägandens avlidna föräldrar och text med innebörden att hon skulle återförenas med dem. Den andra var olaga integritetsintrång den 11–12 juli 2024 genom att på en pizzeria ha satt upp en bild föreställande bland annat målsägandens helt eller delvis nakna kropp, hennes namn, telefonnummer och text om att hon säljer sex. Den tredje var olaga integritetsintrång under perioden den 1 juli 2024 till den 29 juli 2024 genom att i utrymmen tillgängliga för hyresgäster ha satt upp en bild föreställande målsägandens helt eller delvis nakna kropp. Den fjärde var olaga integritetsintrång under perioden den 13 augusti 2024 till den 5 september 2024 genom att skapa ett konto på Instagram och publicera bilder föreställande målsägandens helt eller delvis nakna kropp. Tingsrätten dömde den tilltalade för grov kvinnofridskränkning för dessa gärningar.

Åtalet innehöll också en särskild punkt om ofredande den 11–12 juli 2024. Den avsåg att den tilltalade hade utsatt en annan målsägande för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande genom att sätta upp ett fotomontage föreställande honom på hans arbetsplats. Tingsrätten dömde den tilltalade även för detta brott.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att den bevisning som åberopats till stor del var indirekt, men ansåg att den samlade utredningen var tillräcklig för att fälla den tilltalade. En central del av bedömningen gällde den beslagtagna datorn. Rätten fann att de miniatyrbilder som återfunnits i datorn visade att originalbilderna någon gång funnits där. Det fanns också stöd i målsägandens uppgifter, vittnesförhör och övrig teknisk bevisning för att det var den tilltalade som hade satt upp och publicerat materialet.

När det gällde olaga hotet ansåg tingsrätten att fotomontaget och den tillhörande texten innebar ett hot mot målsäganden, och att hotet var sådant att hon kunde förväntas känna allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet. Rätten fann också att det var styrkt att den tilltalade hade satt upp lappen och att han hade agerat med uppsåt.

Vid bedömningen av de tre fallen av olaga integritetsintrång lade tingsrätten vikt vid att bilderna och texten hade satts upp på offentliga platser eller spridits på nätet, att materialet innehöll nakenbilder och kränkande uppgifter, samt att spridningen faktiskt hade fått sociala konsekvenser för målsäganden. Rätten fann att spridningen inte varit försvarlig och att den tilltalade hade handlat med uppsåt.

Tingsrätten fann vidare att de fyra gärningarna riktade mot målsäganden utgjorde en upprepad kränkning av hennes integritet och att de sammantaget var ägnade att allvarligt skada hennes självkänsla. Därför dömdes den tilltalade för grov kvinnofridskränkning. För ofredandet konstaterade rätten att affischen riktades åtminstone delvis mot den andra målsäganden och att den utgjorde ett hänsynslöst agerande som var ägnat att kränka hans frid på ett kännbart sätt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till fängelse i 1 år. Tingsrätten beslutade också att den i beslag tagna stationära datorn skulle förverkas och att beslaget skulle bestå.

På skadeståndssidan ska den tilltalade betala 66 400 kronor till målsäganden, jämte ränta från den 30 september 2024. Han ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Tingsrätten beslutade vidare att den tilltalade ska återbetala 88 589 kronor av kostnaderna till staten.


Faktaruta
Fakta
Värde
Målnummer
Dolt målnr
Domstol
Dold domstol
Domdatum
2026-10-01
Brott
Grov kvinnofridskränkning; ofredande
Påföljd
Fängelse 1 år
Skadestånd
66 400 kr
Brottsofferfond
1 000 kr
Förverkande
Stationär dator förklarades förverkad
Återbetalning till staten
88 589 kr
Lås upp premiuminnehållet för att ta del av den fullständiga domstolsbevakningen.
Lexbase följer rättsfall av alla storlekar, både på lokal och nationell nivå.
Denna artikel bygger på uppgifter från offentliga källor samt information förmedlad genom Lexbase nyhetstjänst under källskydd. Artikeln sätter dessa fakta i sitt sammanhang för att belysa relevanta samhällsfrågor och rättsfall.
Publicerad av Lexbase redaktion redaktionen@lexbase.se

Källhänvisning

2026-10-01

Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

Så begär du ut handlingar:

För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.

Kontaktuppgifter:

Tingsrätt Tingsrätt

Stockholm, Stockholmsvägen 1

Telefon: 0700078789

E-post: tingsratt@dom.se

Relaterade artiklar

13 december 2023

En tilltalad har i Luleå tingsrätt dömts för flera fall av bidragsbrott. Enligt domen har den tilltalade vid nio tillfällen lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om arbetslöshetsersättning. Uppgifterna innebar att den tilltalade visat att denne varit helt arbetslös trots att arbete faktiskt utförts eller att arbetstiden uppgavs vara lägre än den faktiska. Händelserna ägde rum under perioden jul...

14 februari 2023

Den tilltalade har dömts av Luleå tingsrätt för uppsåtligt bidragsbedrägeri vid nio olika tillfällen. I brottmålet handlade det om att felaktigt ansöka om arbetslöshetsersättning genom att lämna oriktiga uppgifter i tidrapporter. Totalt har felaktiga utbetalningar uppgått till 25 612 kronor. I målet framgår det att den tilltalade under perioden juli 2019 till februari 2020 uppgett att hen varit...