Villkorlig dom efter stöld och falsk urkund

Den tilltalade döms för stöld och brukande av falsk urkund efter händelser i en butik och senare kontakt med Polismyndigheten. Tingsrätten ansåg att det var styrkt att den tilltalade hade tagit varor från butiken och att hon därefter hade åberopat falska kvitton. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 50 dagsböter om 800 kronor vardera. Den tilltalade ska också betala skadestånd och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet bestod av två punkter. I den första åtalspunkten gällde stöld enligt 8 kap. 1 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade den 15 november 2024 olovligen tagit varor till ett värde av 7 400 kronor som tillhörde Åhléns Ab. Tillgreppet skedde på Döld namn i Stockholm och innebar skada. I den andra åtalspunkten gällde brukande av falsk urkund enligt 14 kap. 1 § och 10 § brottsbalken. Enligt åtalet hade den tilltalade den 9 januari 2025 inkommit med och åberopat falska kvitton till Polismyndigheten, och åtgärden innebar risk för att handlingarna skulle uppfattas som äkta.

Den tilltalade förnekade stöld men erkände brukande av falsk urkund. Hon invände mot skadeståndsanspråket och mot yrkandet om förverkande och beslag. Under förhören lämnade hon en utförlig egen berättelse om hur hon befunnit sig i butiken och hur plaggen kommit i hennes besittning. Ett vittne från butiken berättade att hon hade sett den tilltalade i provhytt, att larm och en prislapp låg kvar där, samt att den tilltalade återkom och hämtade ytterligare ett plagg innan hon senare satt hos vakterna.

Rättens bedömning

När det gällde stölden utgick tingsrätten från övervakningsfilm och tillhörande promemoria. Av den utredningen framgick att den tilltalade rört sig i butiken, plockat på sig varor och gått in i provrum vid flera tillfällen. Filmen visade också att hon lämnat damavdelningen, passerat entréplan och tunnelbaneplanet och därefter tagit rulltrappan mot Hemköp, samtidigt som hon passerade larmbågar och sista betalningsmöjlighet. När hon greps av vakter hade hon en kofta på sig och en kavaj i väskan. Plaggen hade hål på de platser där larm normalt sitter, och båda varor hade sålts på damavdelningen samma dag. Vittnets uppgifter stärkte också bilden av att larm och en prislapp fanns kvar i provhytten.

Tingsrätten fann att den tilltalades förklaring inte var logisk eller trovärdig i sina detaljer. Domstolen ansåg att hennes uppgifter om egna tidigare inköp och om hur plaggen skulle ha kommit från en okänd kvinna saknade stöd och framstod som en efterhandskonstruktion. Hon hade också lämnat skiftande uppgifter under utredningen. Sammantaget ansåg tingsrätten att åklagarens bevisning visade utom rimligt tvivel att hon gjort sig skyldig till stöld på den angivna tiden och platsen.

När det gällde brukande av falsk urkund ansåg tingsrätten att åklagaren hade presenterat övertygande bevisning om att den tilltalade åberopat förfalskade kvitton. Genom skriftlig bevisning och hennes egna uppgifter var det styrkt att hon agerat med avsikt. Eftersom hon också hade erkänt gärningen dömdes hon för brukande av falsk urkund. Tingsrätten bedömde att gärningen medförde en fara i bevishänseende som motsvarade ett straffvärde om två månaders fängelse.

Domslut och påföljd

För stölden den 15 november 2024 och brukande av falsk urkund den 9 januari 2025 dömdes den tilltalade. Det samlade straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men eftersom det saknades uppgifter om tidigare brottslighet och det inte fanns skäl att tro att hon skulle återfalla i brott valde tingsrätten villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 50 dagsböter om 800 kronor, totalt 40 000 kronor.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till Åhléns Ab med 5 920 kronor, med ränta enligt räntelagen från den 15 november 2024. Tingsrätten biföll dessutom yrkandet om förverkande av de i beslag tagna kläderna och beslutade att beslaget skulle bestå. Slutligen ska den tilltalade betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor.