Grovt dopningsbrott och försök till dopningsbrott ledde till fängelse i tre år

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt dopningsbrott med flera åtalspunkter. För den tilltalade ändrade hovrätten tingsrättens dom på flera avgörande punkter. Åtalet för grovt dopningsbrott i en första tidsperiod ogillades, brottstiden för ett annat grovt dopningsbrott justerades och den tilltalade dömdes i stället för försök till dopningsbrott. Straffet bestämdes till fängelse i tre år, vilket är lägre än tingsrättens fängelsestraff på tre år och sex månader.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde först och främst påståenden om grovt dopningsbrott och dopningsbrott. I hovrätten gällde överklagandet den tilltalade samt ytterligare medtilltalade, men denna artikel fokuserar endast på den tilltalade.

I åtalspunkten 1 gjorde åklagaren gällande att den tilltalade, ensam eller tillsammans med andra och i samförstånd, hanterat, förpackat och innehaft sammanlagt 507 842 enheter dopningsmedel på två angivna platser. Hovrätten tog dock ställning till bevisningen och ogillade åtalet mot den tilltalade i denna del. Det innebar en ändring i förhållande till tingsrätten, som hade dömt för grovt dopningsbrott för perioden 1 januari 2024 till 7 mars 2024.

I åtalspunkten 3.1 gällde saken grovt dopningsbrott avseende dopningsmedel som påträffats i ett poolhus. Åklagaren hade justerat tidsperioden till den 29–31 juli 2024. Hovrätten fann att den tilltalade hade innehaft dopningsmedlet men att utredningen inte stödde att han förvärvat det eller framställt det på det sätt som åklagaren påstått. Hovrätten dömde därför för grovt dopningsbrott bestående av innehav av 1 393 694 enheter dopningsmedel och inte för de bredare gärningsmoment som åklagaren gjort gällande. Hovrätten ändrade samtidigt tingsrättens dom endast så att brottstiden bestämdes till den justerade perioden 29–31 juli 2024.

I åtalspunkten 3.2 hade åklagaren i första hand gjort gällande dopningsbrott och i andra hand försök till dopningsbrott. Hovrätten bedömde att någon fullbordad överlåtelse inte visats, men att den tilltalade genom sitt erkännande och övrig utredning skulle dömas för försök till dopningsbrott den 30 juli 2024. Detta innebar en förändring jämfört med tingsrätten, som hade frikänt den tilltalade från den punkten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från i huvudsak samma bevisning som tingsrätten och tog del av de förhör som hade spelats upp. Domstolen berörde också hur mängden dopningsmedel skulle beräknas och anslöt sig till den metod som kallats Hermansson-metoden, där antalet enheter beräknas utifrån mängd och koncentration. Hovrätten ansåg att det inte fanns skäl för säkerhetsavdrag när analys och haltbestämning hade gjorts.

När det gällde åtalspunkten 1 konstaterade hovrätten att dopningsmedlet hade hittats på de angivna platserna men att den tilltalade saknade koppling till adresserna och till andra personer som varit knutna dit. De fingeravtryck som fanns på en vial och en plastlåda gav visst stöd för att han i något skede hanterat en av lådorna, men hovrätten ansåg att bevisningen inte räckte för en fällande dom. Därför ogillades åtalet för grovt dopningsbrott i denna del.

För åtalspunkten 3.1 ansåg hovrätten att det var visat att den tilltalade innehade dopningsmedlet i poolhuset den 31 juli 2024. Däremot ansågs utredningen inte visa att han hade förvärvat eller framställt det på det sätt åklagaren påstod. Domstolen betonade att det endast syntes vara en mindre del av materialet som var färdigberett och att hjälpmedel och tillbehör inte räckte för att dra slutsatsen att framställning redan hade skett under den aktuella tiden. Hovrätten bedömde därför gärningen som grovt dopningsbrott bestående av innehav.

I åtalspunkten 3.2 visade meddelanden att den tilltalade hade kommit överens med en annan person om att sälja två påsar dopningsmedel för 1 400 kronor. Hovrätten ansåg inte att utredningen visade att en faktisk överlåtelse ägt rum, men eftersom den tilltalade i hovrätten erkänt försök till dopningsbrott och erkännandet stöddes av utredningen, dömdes han för försök till dopningsbrott.

Domslut och påföljd

Hovrätten ogillade åtalet för grovt dopningsbrott i åtalspunkten 1. I åtalspunkten 3.1 dömdes den tilltalade för grovt dopningsbrott avseende innehav av 1 393 694 enheter dopningsmedel, med justerad brottstid till den 29–31 juli 2024. I åtalspunkten 3.2 dömdes han för försök till dopningsbrott den 30 juli 2024.

Påföljden bestämdes till fängelse i tre år. Hovrätten bedömde att straffvärdet motsvarade detta och att någon annan påföljd inte kunde komma i fråga. Jämfört med tingsrätten innebar det en lindring, eftersom tingsrätten hade dömt till fängelse i tre år och sex månader.

Hovrätten beslutade också att den tilltalade skulle vara fortsatt häktad till dess fängelsestraffet får verkställas. Det som tingsrätten hade bestämt om förverkande och beslag skulle fortsatt gälla. Något värdeförverkande av 1 400 kronor skulle inte ske. Den tilltalade skulle betala avgift till brottsofferfonden, och hovrätten angav också att staten skulle stå för den ersättning som förordnats till försvararen.