Brott mot utlänningslagen: hovrätten undanröjer brottsofferfondsavgiften

Dold domstol har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om brott mot utlänningslagen. Hovrätten fastställer i sak att den tilltalade gjort sig skyldig till brott, men ändrar tingsrättens dom på så sätt att avgiften till brottsofferfonden undanröjs. I övrigt står påföljden fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde brott mot utlänningslagen och avsåg en enda tilltalad person. Enligt tingsrättens dom dömdes den tilltalade för brott mot utlänningslagen den 27 augusti 2021, med hänvisning till 20 kap. 5 § första stycket 2 utlänningslagen. Av hovrättens dom framgår att åklagaren gjorde gällande att den tilltalade hade haft en person anställd i sin verksamhet trots att personen saknade föreskrivet arbetstillstånd. Hovrätten konstaterade att samma bevisning som i tingsrätten lagts fram.

Den tilltalade motsatte sig åtalet och invände att ansvaret hade delegerats genom fullmakt till en annan person. Hovrätten prövade den invändningen och fann, i likhet med tingsrätten, att någon sådan delegation som kan befria från straffrättsligt ansvar inte hade visats.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten ansåg att utredningen visade att den tilltalade hade haft den aktuella personen anställd i sin verksamhet vid de tidpunkter som angavs i åtalet, trots att arbetstillstånd saknades. Domstolen slog fast att det saknade betydelse att anställningsförhållandet kallats praktik.

När det gällde ansvarsfrågan uttalade hovrätten att en företagare i vissa fall kan undgå straffrättsligt ansvar om ansvaret delegerats klart och tydligt till en person med tillräcklig självständighet och kompetens. Hovrätten fann dock att några sådana förutsättningar inte var uppfyllda här. Den tilltalade kunde därför inte fritas från ansvar med hänvisning till delegation.

Hovrätten bedömde också att den tilltalade hade agerat uppsåtligen. Domstolen fäste vikt vid att ingen närmare kontroll hade gjorts av om den anställde hade föreskrivet arbetstillstånd. Den anställde hade visat upp ett LMA-kort utfärdat av en italiensk myndighet, och hovrätten ansåg att den tilltalade måste ha förstått att detta inte innebar rätt att arbeta i Sverige.

Domslut och påföljd

Hovrätten fann därmed att den tilltalade objektivt och subjektivt gjort sig skyldig till brott mot utlänningslagen. Straffvärdet bedömdes motsvara 50 dagsböter. Hovrätten fastställde dagsbotens belopp till 190 kronor, vilket innebär samma bötespåföljd som i tingsrätten, alltså 50 dagsböter om totalt 9 500 kronor.

Till skillnad från tingsrätten undanröjde hovrätten avgiften till brottsofferfonden. Hovrätten hänvisade till att straffskalan för den aktuella gärningen, under de omständigheter som förekommit i målet, var begränsad till böter och att det enligt den då gällande lydelsen av lagen om brottsofferfond krävdes att fängelse ingick i straffskalan för att avgift skulle kunna tas ut.

Det framgår inte att den tilltalade varit häktad i målet.