Två döms för grov misshandel efter lägenhetsvåld

Den tilltalade döms för grov misshandel och olaga frihetsberövande efter en händelse den 25 januari 2026. Tingsrätten i Lund frikänner honom från åtal om grovt olaga hot och övergrepp i rättssak. Påföljden bestäms till fängelse i tre år och sex månader.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gällde punkt 1 människorov enligt 4 kap. 1 § första stycket brottsbalken, där det gjordes gällande att den tilltalade tillsammans med två andra personer hade bemäktigat sig och spärrat in målsäganden med uppsåt att skada honom till liv eller hälsa den 25 januari 2026. Tingsrätten ansåg dock att gärningen inte uppfyllde rekvisiten för människorov. I stället dömdes den tilltalade för olaga frihetsberövande enligt den ansvarspåstådda delen av åtalet, eftersom målsäganden hindrades att lämna bostaden genom att hållas fast och bindas, men utan att det var visat att uppsåtet att skada honom fanns redan vid bemäktigandet.

Åtalspunkt 2 avsåg synnerligen grov misshandel enligt 3 kap. 6 § andra stycket brottsbalken, alternativt grov misshandel enligt den dom som senare meddelades. Åklagaren påstod att den tilltalade tillsammans med två andra personer den 25 januari 2026 misshandlade målsäganden med hammare, sekatör, elstötar, vatten, skärp över munnen och kudde över ansiktet. Tingsrätten fann att misshandeln var styrkt men att den inte nådde upp till synnerligen grov misshandel. Den tilltalade dömdes därför för grov misshandel enligt 3 kap. 6 § första stycket brottsbalken.

Åtalspunkt 3 gällde grovt olaga hot enligt 4 kap. 5 § andra stycket brottsbalken. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade den 25 januari 2026 hotade målsäganden med att döda honom och genom att öppna ett vapenskåp i bostaden uttala ett hotfullt ordval. Tingsrätten fann att bevisningen inte räckte och frikände den tilltalade från denna punkt.

Åtalspunkt 4 avsåg övergrepp i rättssak enligt 17 kap. 10 § första stycket första meningen brottsbalken. Enligt åtalet skulle den tilltalade den 25 januari 2026 ha hotat målsäganden för att hindra honom från att göra en anmälan. Även denna punkt ogillades, eftersom tingsrätten ansåg att påståendet inte var styrkt.

Rättens bedömning

Tingsrätten byggde i stor utsträckning sin bedömning på målsägandens berättelse, som ansågs detaljerad, sammanhängande och trovärdig. Berättelsen fick stöd av larmsamtalet, medicinsk bevisning, rättsintyg, fotografier och DNA-fynd på beslagtagna föremål. Rätten ansåg att utredningen visade att målsäganden hade varit bunden, att hans mun hade hållits för, och att han utsatts för misshandel med bland annat hammare, sekatör och strömförande kabel. Den medicinska utredningen ansågs särskilt stark när det gällde att skadorna på fötterna uppkommit genom förbränning och att elstötarna orsakat allvarliga medicinska effekter.

Samtidigt gjorde tingsrätten en differentierad bedömning av de tilltalades roller. Den tilltalade ansågs ha deltagit i de gärningar som ledde till olaga frihetsberövande och grov misshandel. När det gällde grovt olaga hot och övergrepp i rättssak ansåg rätten däremot att det inte fanns stöd utöver målsägandens uppgifter. Åtalen i dessa delar ogillades därför.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för grov misshandel och olaga frihetsberövande. Han frikänns från grovt olaga hot och övergrepp i rättssak. Tingsrätten bestämmer påföljden till fängelse i tre år och sex månader. Han ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 174 177 kronor. Beloppet omfattar ersättning som enligt domen ska räknas med ränta enligt räntelagen. Av skadeståndet ska 174 177 kronor betalas solidariskt med en annan medansvarig person, och 30 000 kronor anges i domen som solidariskt ansvar med en annan medansvarig person. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Beslagtagen hammare, skärp och plåtsax förverkas från den tilltalade. Staten ska stå för kostnaderna för försvar och målsägandebiträde.