Knogjärn och bilruta ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för skadegörelse och för brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål efter händelser den 27 mars 2026. Tingsrätten bestämde påföljden till villkorlig dom i förening med dagsböter och han ska också betala skadestånd, avgift till brottsofferfonden samt stå för förverkande av det beslagtagna knogjärnet.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalspunkt 1 gällde skadegörelse enligt 12 kap. 1 § brottsbalken. Enligt åtalet slog den tilltalade sönder framrutan på en personbil så att skadorna uppgick till 1 500 kronor. Händelsen inträffade den 27 mars 2026. Tingsrätten fann att den tilltalade skulle dömas för skadegörelse.

Åtalspunkt 2 gällde brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål enligt 1 § första stycket och 4 § första stycket samma lag. Enligt åtalet hade den tilltalade tillsammans med en annan person haft ett knogjärn i ett fordon på allmän plats trots att innehavet inte varit befogat. Händelsen inträffade den 27 mars 2026. Tingsrätten fann att den tilltalade skulle dömas för detta brott.

I utredningen om skadegörelsen framkom att polisen larmades av allmänheten med anledning av ett större bråk mellan ungdomar. När polisen kom körande på Ekenäsvägen mötte de den målsägandes bil, som hade en stor spricka eller krosskada på framrutan samt en buckla på ena sidan. Den målsägande uppgav att den tilltalade hade slagit sönder rutan tidigare under dagen. Av ett kvitto framgick att framrutan hade bytts och att kostnaden var 1 500 kronor. Den tilltalade berättade att han under händelsen stod framför bilen, att föraren försökte köra i väg och att han då slog med knuten näve mot framrutan så att den gick sönder.

I utredningen om knogjärnet framkom att polisen senare stoppade ytterligare en personbil där den tilltalade satt i förarsätet och en annan person satt i passagerarsätet. Bilen ägdes av den tilltalade. I bilens mittkonsol påträffades ett hopfällbart knogjärn. Den tilltalade uppgav att han tidigare hade tagit hand om knogjärnet efter att en yngre person visat upp det och att han sedan glömt att det låg kvar i bilen. Den andra personen uppgav att han inte kände till att knogjärnet fanns i bilen. Vittnet berättade att knogjärnet låg i mittkonsolen, att luckan var öppen och att föremålet var lättillgängligt och synligt för både förare och passagerare.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att skadegörelsen var styrkt genom den tilltalades egna uppgifter, bilderna och underlaget om reparationskostnaden. Domstolen bedömde att den tilltalade hade slagit på målsägandens personbil så att skador uppstod till ett värde av 1 500 kronor och att gärningen begåtts med uppsåt.

När det gällde knogjärnet konstaterade tingsrätten att ett knogjärn hade anträffats i den tilltalades personbil på allmän plats och att innehavet inte varit befogat. Domstolen fäste vikt vid att föremålet förvarats lättillgängligt och att den tilltalade själv hade uppgett att han tidigare lagt knogjärnet i bilen. Tingsrätten ansåg därför att han måste ha varit likgiltig inför risken att knogjärnet fortfarande låg kvar i bilen och dömde honom för uppsåtligt innehav.

För den andra personen gjorde tingsrätten en annan bedömning. Domstolen ansåg att utredningen inte visade att knogjärnet hade innehafts tillsammans och i samförstånd, och den personen friades därför från ansvar.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för skadegörelse och brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. Tingsrätten bedömde att den samlade brottsligheten hade ett straffvärde motsvarande en månads fängelse, men eftersom den tilltalade var tidigare ostraffad och var 20 år vid tidpunkten bestämdes påföljden till villkorlig dom i förening med 30 dagsböter om 200 kronor, totalt 6 000 kronor.

Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsäganden med 1 500 kronor jämte ränta från den 27 mars 2026. Dessutom ska det beslagtagna knogjärnet förverkas, och den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.

Fakta