Flera brott ledde till skyddstillsyn

Den tilltalade döms för penningtvättsbrott i två fall, utpressning, olaga hot i tre fall samt hot mot tjänsteman och våldsamt motstånd. Tingsrätten bestämde påföljden till skyddstillsyn med samhällstjänst i 140 timmar. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha motsvarat sex månaders fängelse.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Målet innehöll flera åtalspunkter från olika tidpunkter. Enligt åtalet avseende penningtvättsbrott ska den tilltalade den 3 januari 2025 ha mottagit 42 500 kronor som härrörde från brott eller brottslig verksamhet och därefter omsatt pengarna genom överföringar. En andra punkt om penningtvättsbrott gällde den 5 januari 2025 och avsåg mottagande av 20 000 kronor som därefter omsattes på liknande sätt. Tingsrätten dömde honom för penningtvättsbrott i två fall.

I den senare delen av målet avsåg åtalet utpressning och olaga hot under perioden den 13 januari 2025 till den 28 januari 2025. Enligt åtalet hade den tilltalade genom hot om våld försökt förmå målsäganden att betala 10 000 kronor. Hoten bestod i meddelanden med innebörd att en närstående till målsäganden skulle skadas eller dödas och att porten till bostaden skulle sprängas. Enligt åtalet ledde agerandet till att målsäganden betalade 1 331 kronor via swish. Samma händelseförlopp låg också till grund för tre separata åtalspunkter om olaga hot, där hoten ansågs ha nått målsägandens familjemedlemmar. Tingsrätten dömde den tilltalade för utpressning och olaga hot i tre fall.

De sista åtalspunkterna gällde den 1 januari 2026. Då hade den tilltalade enligt åtalet angripit två poliser med hot om våld när de skulle omhänderta honom. Han ska också ha satt sig till motvärn genom att spänna och kränga kroppen för att hindra poliserna i samband med omhändertagandet. Tingsrätten dömde honom för hot mot tjänsteman och våldsamt motstånd.

Rättens bedömning

När det gällde penningtvättsbrotten lade tingsrätten vikt vid att målsägandenas pengar förts över till konton som tillhörde den tilltalade och att pengarna därefter omedelbart omsatts. Domstolen fann att hans uppgifter var motsägelsefulla och saknade kontrollbarhet, och lade därför inte dem till grund för bedömningen. Tingsrätten ansåg att det var styrkt att han genomfört transaktionerna och att han i vart fall varit likgiltig inför pengarnas ursprung.

I den del som rörde utpressning och olaga hot konstaterade tingsrätten att den tilltalade hotat målsäganden och genom henne även andra familjemedlemmar i syfte att få pengar. Tingsrätten ansåg att utpressningen var fullbordad eftersom målsäganden betalat 1 331 kronor. Domstolen fann också att hoten varit ägnade att skapa rädsla för den egna och andras säkerhet samt för egendom. Den tilltalades invändning om att han själv varit pressad och hotad bedömdes som en invändning om nöd, men domstolen fann att någon överhängande risk inte hade visats och att hans agerande inte varit försvarligt.

När det gällde hot mot tjänsteman och våldsamt motstånd ansåg tingsrätten att utredningen visade att den tilltalade hade hotat poliserna i samband med omhändertagandet och satt sig till motvärn på det sätt som åklagaren påstått. Åtalet ansågs styrkt även i denna del.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms alltså för penningtvättsbrott i två fall, utpressning, olaga hot i tre fall, hot mot tjänsteman och våldsamt motstånd. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med samhällstjänst i 140 timmar. Om fängelse i stället hade valts skulle straffet ha bestämts till sex månader.

Tingsrätten biföll flera skadeståndsyrkanden. Den tilltalade ska betala 36 494 kronor till dödsboet efter en av målsägandena, 20 000 kronor till en annan målsägande, 10 000 kronor vardera till tre målsäganden samt 16 321 kronor till ytterligare en målsägande. Han ska också betala 8 000 kronor till en målsägande med anledning av hot mot tjänsteman. Ett skadeståndskrav avslogs. Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.