Långvarigt frihetsberövande och dödlig brand

Tingsrätten dömer den tilltalade för 42 fall av olaga frihetsberövande och för vållande till annans död, grovt brott. Åtalet om framkallande av fara för annan ansågs däremot vara konsumerat av de olaga frihetsberövandena. Påföljden bestämdes till fängelse i sex år.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet berövade den tilltalade ett barn friheten genom att stänga in barnet på sitt rum och eller i bostaden vid i vart fall 42 tillfällen. Denna gärning rubricerades som olaga frihetsberövande och avsåg perioden den 21 oktober 2022 till den 7 februari 2026. Tingsrätten fann att gärningen var bevisad, men i domskälen angavs att de bevisade gärningstillfällena omfattade tiden från den 22 augusti 2025 fram till den 7 februari 2026. Domstolen dömde för olaga frihetsberövande för dessa gärningar.

Åklagaren yrkade också ansvar för framkallande av fara för annan. Den punkten gällde att den tilltalade, i egenskap av vårdnadshavare med garantansvar, hade lämnat barnet utan tillsyn i en bostad som inte var tillräckligt barnsäkrad under flera timmars tid vid i vart fall 41 tillfällen. Gärningen påstods ha skett mellan den 22 augusti 2025 och den 31 januari 2026. Tingsrätten ansåg att dessa gärningar var bevisade som en fara, men att de konsumerades av de olaga frihetsberövandena och därför inte ledde till en separat fällande dom.

Den tredje åtalspunkten gällde vållande till annans död, grovt brott. Enligt åtalet hade den tilltalade orsakat barnets död den 7 februari 2026 genom att lämna barnet utan uppsikt och tillsyn trots att hon visste att barnet hade begränsade möjligheter att ta sig ut ur lägenheten vid brand. Tingsrätten fann att den tilltalade, genom ett medvetet risktagande av allvarligt slag, vållat barnets död och dömde henne för grovt vållande till annans död.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från omfattande skriftlig bevisning, bland annat kameramaterial, mobiluppgifter, parkeringsuppgifter, dörrtagsloggar, bankID-loggar, arbetstider, förskoleuppgifter och meddelanden. Rätten fann att utredningen tydligt visade att den tilltalade hade lämnat bostaden vid de åtalade tillfällena och varit borta under längre perioder. Domstolen ansåg också att bevisningen visade att barnet lämnats ensam utan tillsyn under betydande tidsrymder och att ytterdörren varit låst med nyckellås.

När det gällde frågan om barnet varit inlåst i sitt rum fann rätten inte tillräckligt stöd för att slå fast detta i samtliga fall. Däremot ansågs det bevisat att barnet varit ensam i bostaden utan tillsyn. Rätten konstaterade också att branden den 7 februari 2026 uppstått i bostaden och att barnet avled av brandrök, det vill säga inandning av rök, efter att branden startat i barnets sovrum.

Tingsrätten bedömde att det funnits en konkret risk för livsfara och svår kroppsskada varje gång barnet lämnats ensam under längre tid. Domstolen framhöll att ett barn i den åldern saknar förmåga att överblicka risker i hemmiljön och att faran i det här målet tragiskt hade förverkligats den 7 februari 2026. Rätten ansåg vidare att den tilltalade agerat uppsåtligt när hon låtit barnet vara ensam hemma och att detta utgjorde ett olaga frihetsberövande. Den fara som därigenom uppkom förklarades inräknad i bedömningen av frihetsberövandena och ledde alltså inte till en separat fällande dom för framkallande av fara för annan.

Vid prövningen av vållandet till döden fann rätten att den tilltalade hade gjort sig skyldig till grov oaktsamhet. Domstolen betonade att hon som vårdnadshavare måste ha insett de betydande riskerna med att lämna barnet utan tillsyn och att det rörde sig om ett medvetet risktagande av allvarligt slag. På den grunden bedömdes brottet som grovt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för olaga frihetsberövande vid 42 tillfällen och för vållande till annans död, grovt brott. Åtalet om framkallande av fara för annan ledde inte till en separat fällande dom eftersom det ansågs ingå i frihetsberövandena.

Påföljden bestämdes till fängelse i sex år. Den tilltalade ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas. Hon ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Staten ska stå för kostnaderna för försvaret och målsägandebiträdet, och staten ska även ersätta de uppgifter som redovisats i domen.

Fakta