Villkorlig dom för bidragsbrott vid sex tillfällen

Den tilltalade har dömts av tingsrätten för bidragsbrott vid sex tillfällen efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om arbetslöshetsersättning. Enligt domstolen hade han studerat på heltid och beviljats studiestöd under den aktuella perioden, men hade ändå inte redovisat detta korrekt till arbetslöshetskassan. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med dagsböter, och han ska också betala avgift till Brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren väckte åtal för en gärning, rubricerad som bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Åtalet avsåg att den tilltalade, genom att inte ange att han studerade och mottog studiestöd under ersättningsperioden, hade lämnat oriktiga uppgifter till Dolt namn i samband med ansökningar om arbetslöshetsersättning. Det påstods att detta hade medfört fara för att ersättning felaktigt skulle betalas ut med 16 065 kronor, vilket också skedde.

Brottet anges ha begåtts vid sex tillfällen under perioden från och med den 24 januari 2025 till och med den 3 mars 2025. De enskilda tillfällena avsåg den 24 januari 2025, den 27 januari 2025, den 3 februari 2025, den 10 februari 2025, den 17 februari 2025 och den 3 mars 2025. Tingsrätten dömde den tilltalade för bidragsbrott vid samtliga sex tillfällen.

Den tilltalade förnekade brott och hänvisade till att han saknat uppsåt. Han uppgav att han hade läst lite om reglerna på internet innan ansökan, men att han inte riktigt förstod vad det innebar att studera och samtidigt få arbetslöshetsersättning. Han sade också att han inte tänkte så noga när han signerade ansökningarna och att han förstod innehållet fel.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att det var klarlagt att den tilltalade hade ansökt om arbetslöshetsersättning vid de aktuella tillfällena och då intygat bland annat att han var arbetslös, kunde arbeta och inte fick någon annan ersättning som arbetslöshetskassan inte informerats om och godkänt. Domstolen fann samtidigt att han under perioden hade studerat på heltid och beviljats studiestöd.

Rätten bedömde att det inte var utrett att den tilltalade hade fått bifall på sin ansökan om studiestöd när ansökningarna fram till och med den 17 februari 2025 gjordes. Trots det ansåg domstolen att han redan genom att inte ange att han studerade hade lämnat oriktiga uppgifter som lett till felaktiga utbetalningar med de belopp som åklagaren angett. När det gällde den 3 mars 2025, som avsåg två ansökningar för två olika perioder, konstaterade tingsrätten att han då hade fått studiestöd beviljat. I den första ansökan hade han varken angett att han studerade eller att han hade studiestöd, och i den senare hade han visserligen uppgett att han börjat studera men inte att han mottog studiestöd. Även dessa uppgifter bedömdes som oriktiga.

Domstolen fann sammanfattningsvis att den tilltalade genom att lämna oriktiga uppgifter hade orsakat felaktiga utbetalningar om totalt 16 065 kronor. Gärningarna bedömdes vara styrkta i objektiv mening. När det gällde uppsåt ansåg tingsrätten att han, trots information om att uppgifterna lämnades på heder och samvete och att det kunde vara brottsligt att lämna felaktiga uppgifter, inte hade kontrollerat uppgifternas riktighet. Det sågs som ett medvetet risktagande, och domstolen drog slutsatsen att han varit likgiltig inför att han inte var berättigad till utbetalningarna.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes alltså för bidragsbrott vid sex tillfällen enligt 2 § bidragsbrottslagen. Tingsrätten bedömde att gärningens straffvärde motsvarade ett kortare fängelsestraff, men eftersom den tilltalade inte tidigare var straffad och det saknades skäl att anta att han skulle begå nya brott bestämdes påföljden till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 40 dagsböter om 50 kronor, vilket totalt blev 2 000 kronor.

Eftersom den tilltalade dömdes för brott med strängare straff än penningböter i straffskalan ska han också betala en avgift till Brottsofferfonden på 1 000 kronor.