Långvarig utpressning ledde till fängelse

Tingsrätten dömde den tilltalade för två brott: grov utpressning som enligt åtalet pågick från den 11 oktober 2023 till den 5 juli 2025, samt utpressning som enligt åtalet pågick från den 1 februari 2025 till den 5 juli 2025. Påföljden bestämdes till fängelse i 1 år och 11 månader. Den tilltalade ska också betala skadestånd till två målsägande, förverka brottsvinster och betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade genom olaga tvång förmått målsäganden att överföra pengar och göra inköp för i vart fall 800 000 kronor. Det olaga tvånget bestod i hot om att ange målsäganden för brott eller lämna menligt meddelande om honom till andra om han inte gav pengar eller gjorde inköp. Gärningen påstods ha skett mellan den 11 oktober 2023 och den 5 juli 2025, i Strängnäs, Sala och på annan okänd plats i Sverige. Åtalet avsåg grov utpressning enligt 9 kap. 4 § andra stycket brottsbalken. Tingsrätten fann att den tilltalade hade gjort sig skyldig till grov utpressning.

I den andra åtalspunkten påstods den tilltalade genom olaga tvång ha förmått en annan målsägande att överföra totalt 30 031 kronor. Det olaga tvånget bestod enligt åtalet i hot om brottslig gärning eller om att lämna menligt meddelande om henne till andra om hon inte gav pengar. Gärningen påstods ha begåtts mellan den 1 februari 2025 och den 5 juli 2025 i Svärtinge, Sala och på annan okänd plats i Sverige. Åtalet avsåg utpressning enligt 9 kap. 4 § första stycket brottsbalken. Tingsrätten fann att åtalet var styrkt och dömde den tilltalade för utpressning.

Rättens bedömning

Tingsrätten konstaterade att den skriftliga utredningen visade att målsäganden i den första åtalspunkten under den aktuella perioden hade överfört, betalat varor och gjort överföringar till andra personer för den tilltalades räkning om totalt drygt 837 000 kronor. Efter avräkning för belopp som den tilltalade fört tillbaka och sådant som målsäganden själv betalat frivilligt ansåg tingsrätten att det återstod minst det belopp som åklagaren gjort gällande. Rätten fäste vikt vid målsägandens uppgifter om att hot inte alltid uttalades varje gång, men att han efter att ha sagt nej och blockerat den tilltalade ändå visste att hotelser och högre krav skulle följa. Tingsrätten ansåg också att den tilltalade måste ha insett att han kände sig tvingad. Förfarandet bedömdes som en sammanhållen process och därför som en gärning. Den långa tiden, de många betalningarna och inslagen av hänsynslöshet, bland annat att den tilltalade kontaktade personer i målsägandens omgivning och att han tvingades betala skadestånd till en person som den tilltalade tidigare dömts för att ha utpressat, talade enligt tingsrätten för att brottet var grovt.

När det gällde den andra åtalspunkten grundade tingsrätten fällande dom på den tilltalades erkännande, målsägandens uppgifter och den skriftliga utredningen. Rätten fann att utpressningen var bevisad.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till fängelse i 1 år och 11 månader. Tingsrätten angav att straffvärdet uppgick till två år, men att hänsyn togs till att det delvis rörde sig om nyupptäckt brottslighet i förhållande till en tidigare dom.

För den första målsäganden ska den tilltalade betala 860 000 kronor i skadestånd. Beloppet avsåg enligt tingsrätten 800 000 kronor för ren förmögenhetsskada och 60 000 kronor för kränkning. För den andra målsäganden ska den tilltalade betala 45 082 kronor i skadestånd. Tingsrätten fastställde också att den första målsäganden får betalt ur förverkade medel med 650 000 kronor och att den andra målsäganden får betalt ur förverkade medel med 30 031 kronor.

Tingsrätten förverkade 650 000 kronor och 30 031 kronor som brottsvinst. Yrkandet om förverkande av den beslagtagna mobiltelefonen skrevs av och beslaget hävdes. Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Staten ska stå för kostnaderna för försvarare och målsägandebiträden.