Tilltalad döms för bidragsbrott

Den tilltalade döms för ett bidragsbrott och fyra fall av bidragsbrott, ringa brott, efter att ha lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan i ansökningar om tillfällig föräldrapenning. Tingsrätten fann att uppgifterna var felaktiga och att den tilltalade haft uppsåt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 30 dagsböter om 50 kronor vardera. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade hade lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om tillfällig föräldrapenning genom att ange att hon avstått arbete för vård av barn, trots att så inte var fallet. För det första åtalades hon för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen (2007:612) med gärningsdatum den 4 november 2024. Enligt åtalet ledde detta till fara för att tillfällig föräldrapenning om totalt 2 094 kronor felaktigt skulle betalas ut, vilket också skedde.

För det andra åtalades den tilltalade för bidragsbrott, ringa brott enligt 2 § bidragsbrottslagen (2007:612), avseende fyra tillfällen under perioden från och med den 9 januari 2024 till och med den 16 augusti 2024. Åtalet omfattade gärningar den 9 januari 2024, den 9 juli 2024 och två gärningar den 16 augusti 2024. Beloppen som omfattades av ansökningarna uppgick enligt åtalet till sammanlagt 4 278 kronor, och även här var påståendet att hon felaktigt uppgett att hon avstått från arbete för vård av barn.

Den tilltalade bestred ansvar för brott men medgav de faktiska omständigheterna. Hon invände dock att hon saknade uppsåt.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att den tilltalade under den aktuella perioden varit anställd och att hon hos Försäkringskassan ansökt om och beviljats tillfällig föräldrapenning vid fem tillfällen på det sätt och med de belopp som framgick av åtalet. Domstolen fann vidare att arbetsgivarens uppgifter visade att hon för de aktuella dagarna varit registrerad som frånvarande från arbetsplatsen på grund av semester, föräldraledighet och flexledighet, samt att hon för en av dagarna inte var inbokad på arbetspass. Tingsrätten ansåg att det saknades skäl att ifrågasätta riktigheten i arbetsgivarens uppgifter och att den tilltalade därför inte hade haft rätt till tillfällig föräldrapenning för de aktuella dagarna eftersom hon inte hade avstått från arbete för vård av barn.

När det gällde uppsåt hänvisade tingsrätten till den tilltalades egna uppgifter i förhör. Domstolen noterade att hon uppgett att hon kände till att hon inte kunde få dubbel ersättning för en viss period och att hon visste vad det innebar att underteckna ansökningarna på heder och samvete. Samtidigt hade hon sagt att hon kan ha gjort fel i ansökningarna eftersom det var en stressig period och rörigt i schemat på arbetsplatsen, samt att det även kunde ha blivit fel när hon ansökte från telefonen. Hon hade också uppgett att hon inte kontrollerade att registreringar eller omregistreringar av orsaken till frånvaron blev rätt. Tingsrätten fann att hon därmed insett risken för att lämna felaktiga uppgifter men ändå gjort det, och att hon varit likgiltig inför följden att föräldrapenning felaktigt kunde betalas ut. Mot den bakgrunden bedömde domstolen att gärningarna begåtts med uppsåt och att hon skulle dömas i enlighet med åtalet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för bidragsbrott, med gärningsdatum den 4 november 2024, samt för bidragsbrott, ringa brott, vid fyra tillfällen under perioden 9 januari 2024 till 16 augusti 2024. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 30 dagsböter om 50 kronor, vilket motsvarar 1 500 kronor.

Tingsrätten antecknade också att det samlade straffvärdet motsvarade fängelse i en månad, att den tilltalade var ostraffad sedan tidigare och att det saknades skäl att tro att hon skulle begå nya brott. Eftersom hon dömdes för brott med svårare straff än penningböter i straffskalan ska hon dessutom betala avgift till brottsofferfonden med 1 000 kronor.