Ringa dopningsbrott vid Årstaängsvägen

Den tilltalade döms för ringa dopningsbrott efter att ha innehaft och använt otillåtna preparat. Tingsrätten förelägger dagsböter och ersättningskostnader för provtagning samt en avgift till brottsofferfonden.

Bakgrund

Åklagaren väckte åtal mot den tilltalade den 29 april 2026 och yrkade åtal för två punkter av ringa dopningsbrott. Enligt stämningsansökan hade den tilltalade den 8 januari 2026 på Årstaängsvägen 33 i Stockholm olovligen innehaft flera vätskor klassade som dopningsmedel, samt använt preparat innehållande förbjudna ämnen.

Åtalspunkter och bevisning

– Innehav av dopningsmedel
Åklagaren hävdade att den tilltalade olovligen förvarat 6 ml drostanolonenantat, 3 ml trenbolonenantat och 5 ml testosteronenantat. Den tilltalade erkände denna gärning under förundersökningen, och erkännandet styrktes av övrig utredning.

– Bruk av dopningsmedel
En analys av urinprov visade förekomst av drostanolon, trenbolon och 19-norandrosteron (metabolit till nandrolon). Den tilltalade förnekade bruket av dopningsmedel, men rätten bedömde bevisningen från analysen som övertygande och ansåg att bruket av nandrolon var bevisat med uppsåt.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade för båda åtalspunkterna som ringa dopningsbrott enligt lagen om förbud mot vissa dopningsmedel. Straffet sattes till 80 dagsböter á 520 kronor, totalt 41 600 kronor. Utöver böterna ålades den tilltalade att betala:

• En avgift på 1 000 kronor till brottsofferfonden.
• Statlig ersättning för provtagning och analys med 2 600 kronor.

Rättens motivering

Rätten ansåg att erkännandet för innehav var tillförlitligt då det överensstämde med den skriftliga bevisningen. Beträffande bruket visade analysresultaten otvetydigt förekomst av förbjudna substanser i urin, och den tilltalade presenterade ingen trovärdig förklaring till hur dessa kunde ha intagits ofrivilligt. Gärningen bedömdes därför ha skett med uppsåt.