Grovt sabotage mot blåljusverksamhet vid upplopp ändras i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom mot den tilltalade i ett mål om grovt sabotage mot blåljusverksamhet i samband med händelser i Skäggetorp den 14 april 2022. Hovrätten ändrar tingsrättens dom genom att slå fast att försök till våld mot tjänsteman ska ingå i grovt sabotage mot blåljusverksamhet, sänka fängelsestraffet från fyra år till två år och sex månader samt justera skadeståndet. I övrigt står tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Åtalet gällde händelser under ett omfattande angrepp mot polisen på en begränsad plats under ungefär en halvtimme. Enligt hovrätten inleddes förloppet när en smällare exploderade och föremål började kastas mot polisen, och det avslutades när en civil polisbil sattes i brand. Hovrätten beskriver att poliser och polisfordon utsattes för massiv stenkastning och att polisens arbete med att möjliggöra en allmän sammankomst hindrades.

För den tilltalade gällde ansvar främst grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Tingsrätten hade dessutom dömt för försök till våld mot tjänsteman. Hovrätten bedömde att den gärningen inte skulle dömas separat utan i stället konsumeras av grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

Hovrätten tog också ställning till om den tilltalade kunde hållas ansvarig för hela angreppet tillsammans och i samförstånd med andra. Domstolen fann att så inte var visat. Den tilltalade dömdes därför bara för de delar av händelseförloppet som konkret kunde kopplas till hans eget agerande.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från samma bevisning som tingsrätten men spelade också upp förhören från tingsrätten och tog del av ytterligare filmmaterial, promemorior och övervakningsfilm. Hovrätten fann att identifieringen av den tilltalade var styrkt genom vittnesuppgifter från poliser som identifierat honom i bild- och filmmaterial samt genom övrig bevisning.

När det gällde skuldfrågan gjorde hovrätten en mer begränsad medverkansbedömning än tingsrätten. Hovrätten ansåg att den tilltalade hade deltagit aktivt i angreppet, bland annat genom att kasta sten mot polisen och senare medverka i skadegörelse av polisfordon. Samtidigt ansåg hovrätten inte att det fanns stöd för att hålla honom ansvarig för alla gärningar som begicks under upploppet. För de delar där han endast varit närvarande ansåg hovrätten att det inte var visat att han på ett straffbart sätt hade främjat andras gärningar.

Rubriceringsmässigt fann hovrätten att gärningen utgjorde sabotage mot blåljusverksamhet och att brottet, med hänsyn till angreppets art, omfattning och farlighet, skulle bedömas som grovt. Hovrätten betonade att angreppet var hänsynslöst, riktat mot polisen och syftade till att hindra polisens verksamhet.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Försök till våld mot tjänsteman skulle enligt hovrätten inte dömas separat utan ingå i samma brott. Fängelsestraffet bestämdes till två år och sex månader.

Hovrätten ändrade också skadeståndet. Den tilltalade ska betala 5 000 kronor vardera till fyra angivna poliser, jämte ränta från den 14 april 2022. Vidare ska han betala skadestånd till Kammarkollegiet med totalt 304 187 kronor jämte ränta, varav 115 294 kronor ska vara solidariskt med vissa medtilltalade i ett annat hovrättsmål och 188 893 kronor solidariskt med två andra medtilltalade i samma mål. Hovrätten avslog dessutom flera skadeståndsyrkanden som riktats mot honom.

Den tilltalade ska vara fortsatt häktad tills fängelsestraffet får verkställas. Hovrätten lämnade i övrigt tingsrättens domslut oförändrat, vilket innebär att tingsrättens övriga beslut, däribland avgiften till brottsofferfonden, står fast i den del de inte uttryckligen ändrats i hovrätten. I tingsrätten dömdes han till fyra års fängelse, till att betala 1 122 447 kronor i skadestånd till Kammarkollegiet samt skadestånd till flera målsägande. Hovrätten sänkte alltså straffet och justerade skadeståndet nedåt.