Grov mordbrand och skadegörelse ledde till rättspsykiatrisk vård

Tingsrätten dömde den tilltalade för grov mordbrand och skadegörelse men frikände honom från en tredje skadegörelsepunkt. Påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Den tilltalade ska också betala skadestånd, vara kvar i häkte tills domen fått laga kraft i frågan om påföljd och betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalspunkt 1 gällde skadegörelse den 19 april 2026. Enligt åtalet hade den tilltalade anlagt brand i en papperskorg och vid en trappa så att skador uppstod till ett icke ringa värde vid tunnelbanan på Hornsbruksgatan i Stockholm. Tingsrätten fann att han hade anlagt branden i både papperskorgen och vid stentrappan, att det skett uppsåtligen och att skadorna utgjorde skadegörelse enligt åtalet. Han dömdes för skadegörelse på denna punkt.

Åtalspunkt 2 gällde grov mordbrand den 24 april 2026. Enligt åtalet hade den tilltalade anlagt brand på en personbil och orsakat skador på två personbilar, med risk för att rök och brand skulle sprida sig till ett intilliggande flerfamiljshus. Branden inträffade vid Junohällsvägen i Stockholm. Tingsrätten kom fram till att branden var anlagd, att den innebar sådan fara som krävs för mordbrand och att gärningen skulle bedömas som grov. Den tilltalade dömdes därför för grov mordbrand.

Åtalspunkt 3 gällde skadegörelse den 27 april 2026. Enligt åtalet hade den tilltalade anlagt brand i sopsäckar vid Gammelgårdsvägen i Stockholm så att skador uppstod till ett icke ringa värde. Tingsrätten ansåg att omständigheterna visserligen gav flera besvärande indicier men att det inte var tillräckligt utrett att det var den tilltalade som hade anlagt branden. Han frikändes därför från denna punkt.

Rättens bedömning

När det gällde åtalspunkt 1 lade tingsrätten vikt vid övervakningsfilm, vittnesuppgifter och beslag. Domstolen ansåg att den person som synts vid den brinnande papperskorgen och vid stentrappan var samma person som senare passerade biljettautomaten, och att det var den tilltalade. Att han bar kläder som stämde med filmupptagningen och hade en tändare på sig stärkte bedömningen. Tingsrätten fann att bränderna hade anlagts med uppsåt och att de orsakat sotskador som inte utan svårighet kunde avlägsnas. Därmed var skadegörelse styrkt.

Vid åtalspunkt 2 bedömde tingsrätten först att bilbranden var anlagd. Bland annat stödde domstolen sig på brandförloppet, analys av en flaska som påträffats under bilen och uppgifter om brandfarlig vätska. Domstolen ansåg också att det fanns risk för spridning till närliggande fordon och flerfamiljshus. När det gällde gärningsmannen pekade domstolen på övervakningsbilder, kläder som påträffats vid husrannsakan, uppgifter om mobiltelefonens innehåll och vittnesmål som knöt den tilltalade till platsen. Tingsrätten fann det styrkt att det var den tilltalade som anlagt branden och att han handlat med uppsåt. Brottet bedömdes som grovt eftersom branden anlagts i ett tätbebyggt område och inneburit fara för flera människor.

Vid åtalspunkt 3 fann tingsrätten att branden i sopsäckarna var anlagd, men att utredningen inte räckte för att säkert knyta den tilltalade till gärningen. Därför ogillades åtalet på den punkten.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för grov mordbrand, den 24 april 2026, och skadegörelse, den 19 april 2026. Han frikändes från skadegörelse, den 27 april 2026. Påföljden bestämdes till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning, eftersom tingsrätten fann att brotten begåtts under påverkan av allvarlig psykisk störning och att det fanns risk för återfall i allvarlig brottslighet.

Tingsrätten beslutade också att den tilltalade ska vara kvar i häkte tills domen får laga kraft i frågan om påföljd. Han ska betala skadestånd till försäkringsbolag och enskilda med de belopp som framgår av domen, samt ränta enligt räntelagen från den 24 april 2026. Skadestånden avsåg bland annat ersättning för bilskador, självrisk och kränkning. Dessutom ska den tilltalade betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Beslagen av kläder, skor och två telefoner ska bestå till dess domen vinner laga kraft och därefter återlämnas. Staten ska stå för kostnaderna för försvarare och målsägandebiträde.