Penningtvättsbrott: hovrätten undanröjer skadeståndet men låter domen i övrigt stå fast

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om penningtvättsbrott. Den tilltalade yrkade att han skulle frikännas eller i andra hand att gärningarna skulle bedömas som penningtvättsförseelse och att påföljden samt skadestånden skulle lindras. Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i skadeståndsdelen och avslog målsägandenas skadeståndsyrkanden. I övrigt fastställdes tingsrättens dom.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde två fall av penningtvättsbrott. Enligt tingsrättens dom avsåg gärningarna perioden den 14 mars 2021 till den 25 mars 2021. Tingsrätten dömde den tilltalade för penningtvättsbrott vid två tillfällen enligt 3 § första stycket 1 lagen om straff för penningtvättsbrott.

I tingsrätten bestämdes påföljden till skyddstillsyn med övervakare utsedd av frivården. Tingsrätten beslutade också att den tilltalade skulle betala skadestånd till två målsägande. En målsägande skulle få 7 600 kronor och den andra 6 300 kronor, jämte ränta enligt räntelagen från respektive angivet datum. Därutöver ålades den tilltalade att betala avgift till brottsofferfonden.

I hovrätten överklagade den tilltalade och begärde frikännande, eller i andra hand att gärningarna skulle rubriceras som penningtvättsförseelse. Han yrkade även att påföljden skulle mildras och att skadestånden skulle sättas ned. Åklagaren och målsägandena motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten avgjorde målet utan huvudförhandling och tog del av samma skriftliga och muntliga bevisning som tingsrätten. Förhöret med den tilltalade vid tingsrätten spelades upp i hovrätten med ljud och bild.

Hovrätten gjorde inte några andra bedömningar av de åtalade gärningarna än tingsrätten hade gjort. Med hänvisning till tingsrättens skäl fann hovrätten därför att den tilltalade skulle dömas för två fall av penningtvättsbrott. Hovrätten gjorde inte heller någon annan bedömning än tingsrätten i påföljdsfrågan.

Däremot gjorde hovrätten en annan bedömning av skadeståndsfrågan. Domstolen hänvisade till praxis om att skadeståndsansvar vid penningtvättsbrott förutsätter att gärningen påtagligt har minskat möjligheterna för den brottsutsatte att få skadan reparerad, exempelvis genom att pengar har förts vidare till andra konton. Hovrätten konstaterade att den tilltalade inte hade dömts för att efter mottagandet ha överlåtit pengarna till andra och att någon annan grund för skadestånd inte hade angetts. Därmed ansågs målsägandenas möjligheter att återfå pengarna inte ha försämrats genom de brott som den tilltalade dömdes för. På den grunden avslog hovrätten skadeståndsyrkandena.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast på så sätt att målsägandenas skadeståndsyrkanden avslogs. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Påföljden var alltså fortsatt skyddstillsyn med övervakare utsedd av frivården. Någon förändring av påföljden gjordes inte i hovrätten. Hovrätten uttalade inte någon annan bedömning om brottsofferfondsavgiften än tingsrätten, men eftersom hovrätten endast ändrade skadeståndsdelen och i övrigt lät domen stå fast, gäller tingsrättens dom även i den delen. Tingsrättens beslut om ersättning till försvararen och statens kostnadsansvar i hovrätten framgår också av avgörandet, men någon uppgift om häktning finns inte i materialet.

Fakta