Sabotage mot blåljusverksamhet i stället för grovt brott efter överklagande

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om upploppet i Sveaparken i Örebro den 15 april 2022. Hovrätten ändrar tingsrättens dom för den tilltalade och dömer honom för sabotage mot blåljusverksamhet i stället för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Fängelsestraffet bestäms till 10 månader. I övrigt står tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller händelser i samband med en planerad allmän sammankomst i Sveaparken, där polis fanns på plats för att upprätthålla ordning och säkerhet. Enligt utredningen utvecklades situationen till ett våldsamt upplopp med stenkastning, angrepp mot poliser och polisfordon samt förstörd avspärrning.

Den tilltalade medgav att han varit på plats under den aktuella tiden och att det är han som syns på den film som åklagaren lade fram. Han medgav också att han kastat en sten, men invände att han inte hade avsett att träffa någon och att stenen inte kastats mot polisen. Tingsrätten dömde honom för grovt sabotage mot blåljusverksamhet den 15 april 2022.

I hovrätten var frågan främst om gärningen skulle bedömas som grov eller som ett brott av normalgraden. Hovrätten kom fram till att gärningen skulle rubriceras som sabotage mot blåljusverksamhet och inte som grovt brott.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten, och förhören från tidigare instanser spelades upp med ljud och bild. Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bevisvärdering när det gällde att den tilltalade kastat stenen i riktning mot polisen. Hans invändning om att kastet inte varit riktat mot polisen lämnades därför utan avseende.

När hovrätten bedömde rubriceringen fäste domstolen vikt vid att den tilltalade visserligen varit på plats under större delen av händelseförloppet, men att han enligt filmen framstod som lugn och huvudsakligen stod och filmade med sin telefon. Hovrätten noterade också att han endast kastat en sten. Mot den bakgrunden ansåg hovrätten att omständigheterna sammantaget inte räckte för grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

Hovrätten gjorde alltså en annan bedömning än tingsrätten i rubriceringsfrågan. Tingsrätten hade bedömt gärningen som grov, medan hovrätten stannade för brott av normalgraden.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömer den tilltalade för sabotage mot blåljusverksamhet enligt 13 kap. 5 c § 1 stycket 1 punkten brottsbalken. Påföljden bestäms till fängelse i 10 månader.

I tingsrätten var påföljden fängelse i 1 år. Hovrätten har alltså sänkt straffet. Hovrätten uttalar samtidigt att sen lagföring ska beaktas vid straffmätningen. Domstolen fann däremot inte skäl att sätta ned straffet på grund av frivillig angivelse, eftersom den tilltalade kontaktade polisen först när han förstod att han var eftersökt.

Tingsrätten hade också ålagt den tilltalade att betala avgift till brottsofferfonden och att återbetala del av försvararkostnaderna. Hovrättens beslut innehåller ingen ändring av dessa delar, utan i övrigt gäller tingsrättens domslut. Hovrätten beslutar dessutom att staten ska stå för kostnaden i hovrätten för försvararen. Den ersättning som anges i hovrättens beslut avser försvarare i hovrätten.