Villkorlig dom efter våld i hemmet

Den tilltalade döms för både misshandel och barnfridsbrott efter en händelse i en gemensam bostad den 28 februari 2026. Tingsrätten ansåg att åklagaren hade visat att den tilltalade knuffade målsäganden så att hon skadade handen och att gärningen bevittnades av ett barn. Påföljden blev villkorlig dom och dagsböter. Den tilltalade ska också betala skadestånd till målsägandena och en avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet omfattade två punkter. Den första gällde misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken och avsåg en händelse den 28 februari 2026. Enligt åtalet knuffade den tilltalade målsäganden med sådan kraft att hon föll in i en dörrkarm och skadade sin hand. Det uppgavs att hon fick smärta, blånad och svullnad. Den andra åtalspunkten gällde barnfridsbrott enligt 4 kap. 3 § första stycket 1 brottsbalken i lydelsen före den 1 juli 2026, också den den 28 februari 2026. Den punkten byggde på att den påstådda misshandeln eller ofredandet av målsäganden bevittnades av ett barn, som var dotter till den tilltalade och målsäganden.

Den tilltalade förnekade gärningarna. Målsäganden uppgav att det hade uppstått en verbal konflikt i samband med en bilresa hem efter att familjen varit och handlat, och att situationen fortsatte i hallen i den gemensamma bostaden. Hon berättade att den tilltalade knuffade henne när hon försökte öppna dörren och att hon då tog stöd mot dörrkarmen med handen. Barnet lämnade uppgifter som i huvudsak stämde överens med målsägandens berättelse och uppgav att hon såg sin pappa knuffa hennes mamma i bröstet och att mamman slog sig i handen vid dörrkanten. Den tilltalade beskrev i stället att målsäganden kastade en väska mot honom och att han inte knuffade henne.

Rättens bedömning

Tingsrätten fäste vikt vid att målsägandens och barnets uppgifter var mycket samstämmiga. Domstolen ansåg också att deras berättelser fick starkt stöd av övrig utredning, bland annat fotografier som visade en blånad på målsägandens hand dagen efter händelsen och polisens händelserapport. Rätten noterade att målsäganden hade lämnat i huvudsak samma uppgifter till polisen direkt efter händelsen som vid huvudförhandlingen.

Tingsrätten fann inte skäl att ifrågasätta riktigheten i målsägandens eller barnets uppgifter. Domstolen bedömde att den tilltalades invändning om familjerättsliga motiv inte rubbade bevisningen. Sammantaget ansåg rätten att åtalet var styrkt bortom rimligt tvivel. Gärningen bedömdes därför som misshandel och barnfridsbrott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för barnfridsbrott den 28 februari 2026 och för misshandel den 28 februari 2026. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 70 dagsböter om 280 kronor, totalt 19 600 kronor.

Tingsrätten ålade också den tilltalade att betala skadestånd. Till målsäganden ska han betala 20 000 kronor för kränkning, med ränta från den 28 februari 2026. Till barnet ska han betala 20 000 kronor för kränkning, också med ränta från samma dag. Yrkandet om ytterligare 800 kronor för sveda och värk avslogs.

Den tilltalade ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Han ska också ersätta staten med 35 000 kronor av kostnaderna i målet.