Arbetsgivaren förpliktas att betala omfattande ersättningar efter ogiltig uppsägning

En arbetsgivare döms av Stockholms tingsrätt för att ha sagt upp en anställd utan saklig grund. Uppsägningen förklaras ogiltig och arbetsgivaren ska betala utebliven lön och flera former av skadestånd till käranden, samt ersätta dennes rättegångskostnader.

Tingsrättens avgörande

Stockholms tingsrätt fann att den svarandes uppsägning av käranden saknade saklig grund. Domstolen bedömde vidare att arbetsgivaren brutit mot formkraven i anställningsskyddslagen (LAS) samt felaktigt avstängt käranden från arbetet. Eftersom tvist om giltigheten pågår – och uppsägningen förklarats ogiltig – löper anställningen vidare tills dess att målet är slutligt avgjort.

Tingsrätten ålade den svarande att betala:

• 259 266 kr i utebliven lön för perioden 1 november 2022–31 maj 2023
• 100 000 kr i allmänt skadestånd för uppsägning utan saklig grund
• 5 000 kr i allmänt skadestånd för brott mot formföreskrifter i LAS
• 20 000 kr i allmänt skadestånd för otillåten avstängning
• 20 000 kr i allmänt skadestånd för underlåten lön under anställningstiden
  Dessutom ska den svarande ersätta käranden med 223 862 kr i rättegångskostnader (inklusive moms).

Arbetsgivarens försvar

Den svarande gjorde i målet gällande att LAS inte var tillämplig på anställningen då käranden skulle ha haft en företagsledande ställning. Man hävdade också alternativt att anställningen inleddes som provanställning eller visstidsanställning med prövoperiod i enlighet med gällande kollektivavtal, vilket enligt svaranden gav rätt att avbryta anställningen utan saklig grund.

För det fall LAS ansågs tillämplig förnekade den svarande att uppsägningen saknade grund. Man åberopade bristande erfarenhet och påstådd illojalitet från kärandens sida, vilket skulle motivera avslut av anställningen. Slutligen framhöll svaranden att eventuella skadestånd eller lönebetalningar måste jämkas eller avräknas mot andra inkomster som käranden uppburit eller kunde ha uppburit.

Tingsrättens motivering

Tingsrätten avvisade alla svarandens invändningar. Domstolen ansåg att kärandens anställning omfattades av LAS, att det inte förelåg någon provanställning eller prövotid, och att uppsägningen därför krävde saklig grund – vilket inte visats.

Domstolen underströk att beslutet att avbryta anställningen främst grundade sig på interna meningsskiljaktigheter mellan VD och styrelse, inte på kärandens arbetsinsats eller beteende. Sådana oenigheter kan inte utgöra saklig grund för uppsägning. Vidare slogs fast att uppsägningsbeskedet saknade obligatorisk information enligt LAS om hur käranden skulle agera vid ogiltighet eller skadeståndsanspråk. Avstängningen från arbetet bedömdes som otillåten och innebar att käranden inte haft möjlighet att begränsa sin skada.

Konsekvenser för arbetsgivaren

Med tingsrättens dom som grund åläggs den svarande en betydande ersättningsbörda. Dels ska arbetsgivaren reglera den uteblivna lönen för den tid då käranden varit avstängd i strid med LAS, dels utge flera belopp i allmänt skadestånd för olika lagöverträdelser. Utöver dessa belopp tillkommer räntekrav och ersättning för rättegångskostnader. Domen illustrerar risken för arbetsgivare att underlåta att följa både form- och sakkrav vid uppsägning enligt LAS.