Grov misshandel i bostad

Den tilltalade döms för grov misshandel efter ett händelseförlopp i en gemensam bostad den 4 juli 2026. Tingsrätten fann att den tilltalade hade tagit stryptag på målsäganden, att hon förlorade medvetandet och att gärningen därför skulle bedömas som grov. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn förenad med ett kort fängelsestraff om tre månader enligt 28 kap. 3 § brottsbalken.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en gärning, nämligen grov misshandel enligt 3 kap. 6 § första stycket brottsbalken i lydelsen före den 1 augusti 2026. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade den 4 juli 2026 tagit stryptag på målsäganden i deras gemensamma bostad. Det angavs att målsäganden tillfogades smärta och medvetslöshet och att brottet borde bedömas som grovt eftersom hon försatts i ett livshotande tillstånd. Den tilltalade erkände gärningen, men bestred att brottet skulle rubriceras som grovt.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från den tilltalades erkännande, som stödde sig på hans egna uppgifter och övrig utredning. Rätten ansåg därför att det var bevisat att han gjort vad åklagaren påstått och att agerandet fått de angivna följderna. Bedömningen kom därefter att gälla om brottet var grovt.

Domstolen fäste vikt vid att målsäganden förlorade medvetandet till följd av våldet runt halsen och att rättsintyget gav stöd för att hon därmed hade försatts i ett livshotande tillstånd. Tingsrätten noterade också att det var fråga om ett relativt hårt strypgrepp där målsäganden trycktes upp mot väggen och att den tilltalade höll kvar greppet i 5–7 sekunder trots att två vittnen skrek åt honom att sluta och trots att ett av vittnena försökte dra bort hans händer från målsägandens hals. Ett av vittnena berättade även att målsäganden blev vit i ansiktet under händelsen.

Rätten ansåg att det visserligen inte fanns något som tydde på att den tilltalade hade avsikt att göra målsäganden medvetslös, men att det var allmänt känt att ett strypgrepp av det slaget innebär en avsevärd risk för just den konsekvens som inträffade. Domstolen fann inte att det fanns omständigheter som talade för att den tilltalade, på grund av berusning eller annat, saknade förmåga att inse risken. Tvärtom konstaterades att han var påverkad av alkohol och i mycket upprörd sinnesstämning, att han släppte taget först när målsäganden segnade ner på golvet och att han därmed varit likgiltig inför riskens förverkligande. Tingsrätten kom därför fram till att han haft likgiltighetsuppsåt i förhållande till det livshotande tillstånd som han försatte målsäganden i. Vid en samlad bedömning, där rätten också beaktade att våldet utövades i målsägandens eget hem, ansågs brottet grovt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för grov misshandel den 4 juli 2026. Tingsrätten bestämde påföljden till skyddstillsyn och föreskrev att övervakare ska utses av frivården. Samtidigt bestämdes ett fängelsestraff om tre månader enligt 28 kap. 3 § brottsbalken.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Vidare ska han ersätta staten med 2 741 kronor av kostnaderna. I domen anges också att staten ska betala ersättning till målsägandebiträdet och försvararen enligt de belopp som redovisats i beslutet.