Narkotikabrott: hovrätten fastställer skyddstillsynen

Hovrätten har prövat ett överklagande av en dom om narkotikabrott. Den tilltalade yrkade att åtalet skulle ogillas eller att påföljden skulle lindras, men hovrätten fastställde tingsrättens domslut utan ändringar. Domstolen fann att det var fråga om narkotikabrott och att den tilltalades invändning om att narkotikan inte var hennes inte kunde godtas.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde ett åtal för narkotikabrott som enligt tingsrätten avsåg den 1 augusti 2024. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade hade gjort sig skyldig till narkotikabrott enligt 1 § 1 st 5 p narkotikastrafflagen. Tingsrätten dömde den tilltalade för brottet och bestämde påföljden till skyddstillsyn med föreskrift om vård och behandling som frivården fann lämplig samt övervakare utsedd av frivården.

I hovrätten överklagade den tilltalade och begärde att åtalet skulle ogillas eller att påföljden i vart fall skulle mildras. Åklagaren motsatte sig ändring. Hovrätten tillämpade även 34 kap. 1 § första stycket brottsbalken, men stod ändå fast vid tingsrättens domslut.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av samma utredning som tingsrätten. Tingsrättens inspelade förhör spelades upp, och hovrätten inhämtade dessutom ett kompletterande yttrande från frivården. I hovrätten hölls förhör med den tilltalade.

Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning att det objektivt sett var fråga om narkotikabrott. Den tilltalade uppgav i hovrätten att byxorna hon hade på sig inte var hennes och att de måste ha tillhört någon annan än en person som förekom i utredningen, eftersom byxorna var för små för honom och eftersom det vistades flera personer i hans lägenhet. Hovrätten ansåg att denna uppgift framstod som tillrättalagd mot bakgrund av vad den personen hade uppgett i förhör vid tingsrätten. Med detta och i övrigt på de skäl som tingsrätten angett fann hovrätten att den tilltalades uppgift om att narkotikan inte var hennes kunde lämnas utan avseende. Tingsrättens bedömning i skuldfrågan stod därför fast.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut utan ändringar. Den tilltalade dömdes alltså för narkotikabrott den 1 augusti 2024, och påföljden förblev skyddstillsyn. Någon ändring gjordes inte i fråga om föreskriften om vård och behandling eller om övervakare.

I hovrättens beslut anges inte någon ny skadeståndsfråga, kontaktförbud eller häktningstid. Tingsrätten hade dömt till skyddstillsyn och bestämt att den tilltalade skulle betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor. Hovrätten ändrade inte detta. Försvarets kostnader ersattes av staten även i hovrätten.