Grovt narkotikabrott: hovrätten fastställer tingsrättens dom

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt narkotikabrott. Den tilltalade yrkade frikännande eller lindrigare påföljd, men hovrätten fastställde tingsrättens domslut. Den tilltalade ska därför även fortsättningsvis vara häktad tills den slutna ungdomsvården kan verkställas.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde grovt narkotikabrott den 8 januari 2026. Tingsrätten fann att den tilltalade tillsammans med en medtilltalad hade förvärvat narkotika i överlåtelsesyfte och därefter innehaft den. En annan medtilltalad bedömdes ha transporterat och överlämnat narkotikan.

I hovrätten yrkade den tilltalade att domen skulle ändras och att han skulle frikännas, eller i andra hand få en lindrigare påföljd. Åklagaren motsatte sig ändring. Hovrätten tog del av samma bevisning som i tingsrätten samt av inspelningar från förhör och vissa tilläggsförhör. Den tilltalade förnekade gärningen och gjorde gällande att han befunnit sig i nöd. Han uppgav också att han inte hade hanterat narkotikan på det sätt som åklagaren påstod.

Tingsrätten dömde den tilltalade för grovt narkotikabrott den 8 januari 2026. Någon ändring av brottsrubriceringen gjordes inte i hovrätten.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömning av bevisningen. Domstolen ansåg att de uppgifter som lämnats av den tilltalade och de övriga hörda personerna i hovrätten inte stämde överens med den skriftliga bevisningen eller med vad särskilt två vittnen hade berättat. Hovrätten lade därför inte dessa uppgifter till grund för bedömningen.

Enligt hovrätten var det bevisat att en medtilltalad hade överlåtit den innehavda narkotikan genom att transportera och överlämna den, och att den tilltalade tillsammans med en annan medtilltalad hade förvärvat narkotikan i överlåtelsesyfte samt, efter mottagandet, innehaft den. Hovrätten ansåg också att de meddelanden som åberopats visade att det funnits en plan om att hantera en större mängd narkotika samma dag eller dagen efter, vilket stämde med den leverans som sedan skedde.

Hovrätten tog även ställning till uppgiften att den tilltalade skulle ha befunnit sig i nöd men fann, i likhet med tingsrätten, att det inte var visat.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut. Den tilltalade dömdes alltså för grovt narkotikabrott den 8 januari 2026. Påföljden var sluten ungdomsvård i ett år. Tingsrätten hade också beslutat om förverkande av den beslagtagna narkotikan och att beslaget skulle bestå, och detta beslut stod fast i hovrätten.

Hovrätten delade tingsrättens bedömning av straffvärdet och ansåg att det motsvarade tre års fängelse för varje tilltalad i målet. Den tilltalades ungdom beaktades vid straffmätningen i tingsrätten. Hovrätten gjorde ingen ändring i påföljden.

Den tilltalade ska vara fortsatt häktad tills den slutna ungdomsvården får verkställas. Hovrätten beslutade också att staten ska stå för kostnaden för försvararen i hovrätten. Någon ny uppgift om ett särskilt skadestånd eller brottsofferfondsavgift framgår inte av hovrättsbeslutet. Tingsrättens avgift till brottsofferfonden framgår dock av den tidigare domen, men hovrätten nämner inte någon ändring av den.