Tilltalad döms för bidragsbrott

Den tilltalade har dömts för bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter i ansökningar om föräldrapenning. Tingsrätten fann att gärningarna begicks vid tre tillfällen under perioden den 27 april 2024 till den 25 juni 2024 och att den tilltalade därigenom orsakat fara för att ersättning betalades ut felaktigt. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 40 dagsböter. Den tilltalade ska också betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade ansökt om föräldrapenning för tillfällen då han inte behövt avstå arbete för vård av barn. Det påstods att han i ansökningarna lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att anmäla ändrade förhållanden till Försäkringskassan, vilket orsakade fara för att föräldrapenning om totalt 14 355 kronor skulle betalas ut felaktigt. Det uppgavs också att detta skedde på Myrstigen i Södertälje kommun, eller i vart fall på annan okänd plats i landet.

Åtalet omfattade tre konkreta tillfällen inom samma brottsrubricering. För det första avsåg det perioden den 27 april 2024, med ansökan som rörde den 6, 7, 10, 12–13 och 19–20 april 2024, med ett belopp om 6 699 kronor. För det andra avsåg det perioden den 27 april 2024 till den 24 maj 2024, med ansökan som rörde den 21, 27–28 april samt 4–5 maj 2024, med ett belopp om 4 785 kronor. För det tredje avsåg det tiden den 31 maj samt den 8 och 14 juni 2024, med ett belopp om 2 871 kronor. Den tilltalade åtalades i första hand för bidragsbrott vid dessa tre tillfällen och i andra hand för vårdslöst bidragsbrott för gärningen den 27 april 2024.

Den tilltalade vidgick de faktiska omständigheterna men förnekade brott. Han uppgav att han saknat uppsåt och inte heller varit oaktsam.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann det utrett att den tilltalade hade ansökt om och beviljats föräldrapenning för vård av sjukt barn trots att han inte avstått från arbete, haft semester, varit sjuk eller ansökt om för hög ersättning, samt att han därvid uppgett för hög arbetstid i sina ansökningar. Domstolen ansåg att de objektiva förutsättningarna för bidragsbrott därmed var uppfyllda.

När det gällde uppsåtet tog rätten fasta på att den tilltalade hade undertecknat ansökningarna på heder och samvete och att det i ansökningarna tydligt framgick att ersättningen avsåg tid då sökanden behövt avstå från förvärvsarbete. Rätten noterade också att ansökningarna gjorts i nära anslutning till de dagar de avsåg. Den tilltalade hade själv uppgett att han inte gjort några närmare kontroller av villkoren innan ansökningarna skickades in. Mot den bakgrunden bedömde tingsrätten att han måste ha insett risken för att uppgifterna var oriktiga och att det förelåg en betydande risk för att han skulle få ersättning han inte hade rätt till. Rätten fann därför att uppsåt var styrkt och att han skulle dömas för bidragsbrott i enlighet med åtalet.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Tingsrätten angav att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att påföljden kunde stanna vid villkorlig dom och dagsböter eftersom den tilltalade var ostraffad sedan tidigare. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 40 dagsböter om 240 kronor vardera, sammanlagt 9 600 kronor.

Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Domstolen beslutade utan huvudförhandling.