Tre fall av vårdslöst bidragsbrott

Den tilltalade döms av tingsrätten för tre fall av vårdslöst bidragsbrott. Åtalet gällde uppgifter i ansökningar om arbetslöshetsersättning där den tilltalade enligt domstolen underlåtit att uppge att hon samtidigt fått föräldrapenning. Tingsrätten ansåg att gärningarna begåtts av grov oaktsamhet och att de tre gärningarna skulle bedömas som vårdslöst bidragsbrott.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åklagaren hade först yrkat att den tilltalade skulle dömas för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade hon till Dolt namn lämnat oriktiga uppgifter i ansökan om arbetslöshetsersättning genom att inte uppge att hon fått föräldrapenning från Försäkringskassan under samma period som hon ansökte om ersättning. Detta skulle ha medfört fara för att arbetslöshetsersättning felaktigt betalades ut med 18 000 kronor, vilket också skedde. Gärningen angavs ha begåtts vid tre tillfällen under perioden från och med den 23 juli 2024 till och med den 12 augusti 2024 i Täby kommun, med ansökningar som avsåg perioderna 1–7 juli 2024, 8–14 juli 2024 samt 29 juli–4 augusti 2024. I andra hand yrkade åklagaren att samma gärningar skulle bedömas som vårdslöst bidragsbrott. Tingsrätten dömde den tilltalade enligt den alternativa rubriceringen för tre tillfällen av vårdslöst bidragsbrott.

Rättens bedömning

Den tilltalade bestred ansvar och förnekade att hon agerat med uppsåt eller oaktsamhet. Tingsrätten fann dock att de objektiva förutsättningarna för brott var uppfyllda. Domstolen utgick från att den tilltalade hade lämnat oriktiga uppgifter genom att inte redovisa föräldrapenningen när hon ansökte om arbetslöshetsersättning och att detta orsakade fara för felaktiga utbetalningar som också skedde.

När domstolen prövade uppsåt fann den, mot bakgrund av den tilltalades uppgifter och den övriga utredningen, att det inte var visat att hon under brottstiden insett ens risken för att hon lämnat oriktiga uppgifter. Hon ansågs därför inte ha handlat med uppsåt och inte heller med medveten oaktsamhet. Tingsrätten gick därför vidare och prövade om hon i stället agerat med omedveten oaktsamhet och om denna var grov.

Domstolen fäste vikt vid att den tilltalade i sina ansökningar hade intygat att uppgifterna var riktiga och att hon inte fått någon annan ersättning som a-kassan inte informerats om. I tidrapporterna fanns alternativ som bland annat arbetslös, arbete, semester, kan inte ta arbete och sjuk/VAB/föräldrapenning, men den tilltalade hade inte markerat föräldrapenning under de dagar hon fått sådan ersättning. Tingsrätten bedömde att den tilltalade varit medveten om att hennes kognitiva förmåga och möjligheten att ta till sig skriftlig information var mycket begränsad, och att hon inte hade säkerställt att hon förstått ansökningarna och tidrapporterna, exempelvis genom att ta hjälp av någon annan. Mot den bakgrunden ansågs hon ha agerat med omedveten oaktsamhet, och eftersom de oriktiga uppgifterna var avgörande för rätten till ersättning bedömde domstolen att oaktsamheten var grov. Därmed skulle hon dömas för tre fall av vårdslöst bidragsbrott.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade för tre fall av vårdslöst bidragsbrott. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 140 kronor, vilket sammanlagt blev 4 200 kronor. Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden om 1 000 kronor.