Skyddstillsyn efter hemfridsbrott och hot

Den tilltalade döms för hemfridsbrott och två fall av hot mot tjänsteman efter en händelse i en bostad. Tingsrätten bestämmer påföljden till skyddstillsyn med föreskrift att den tilltalade ska genomgå den vård eller behandling som frivården finner lämplig. Skadeståndsyrkandena avslås, och den tilltalade ska betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade olovligen stannat kvar i en bostad mellan den 4 februari 2026 och den 7 februari 2026. Gärningen rubricerades som hemfridsbrott enligt 4 kap. 6 § första stycket brottsbalken. Åtalet gällde också att den tilltalade den 7 februari 2026 angripit två poliser med hot om våld när de skulle ingripa med anledning av att polis hade tillkallats eftersom han inte ville lämna bostaden. Enligt gärningsbeskrivningen ska han upprepat ha sagt att han skulle döda dem. Denna gärning rubricerades som hot mot tjänsteman vid två tillfällen enligt 17 kap. 1 § första stycket och 5 § brottsbalken.

Den tilltalade förnekade brott och bestred även skadeståndsyrkandena. Under målet hördes den tilltalade och två målsäganden, samt ett vittnesmål genom inspelning från polisens kroppskamera. Åklagaren åberopade också målsägandeförhör med en tredje person som uppgett vad som hänt i bostaden.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att uppgifterna från personen som bodde i lägenheten framstod som trovärdiga. Domstolen fann inte något som tydde på att hon felaktigt skulle ha velat beskylla den tilltalade för brott. Hennes uppgifter fick dessutom stöd av att hon ringde polisen och av inspelningen från kroppskameran, där den tilltalade framstod som aggressiv. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten det styrkt att den tilltalade agerat på det sätt som påståtts i åtalet för hemfridsbrott.

När det gällde hot mot tjänsteman fann tingsrätten att båda poliserna berättat att den tilltalade uttalat hot med innebörden att han skulle döda dem. Detta stödjdes också av kroppskamerainspelningen. Domstolen bedömde därför att det var styrkt att den tilltalade också begått dessa gärningar.

Tingsrätten konstaterade samtidigt att den tilltalade mådde psykiskt dåligt vid tidpunkten. Trots detta ansågs han, enligt både hans egna uppgifter och inspelningen från kroppskameran, ha varit orienterad i situationen och medveten om sitt handlande. Därför bedömde domstolen att han agerat med uppsåt.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för hemfridsbrott den 4 februari 2026 till den 7 februari 2026. Han döms också för hot mot tjänsteman vid två tillfällen den 7 februari 2026. Påföljden bestäms till skyddstillsyn. Som föreskrift ska den tilltalade genomgå den vård eller behandling som frivården finner lämplig, och övervakare ska utses av frivården.

Tingsrätten hänvisade till tidigare domar där den tilltalade bland annat hade dömts för olaga förföljelse samt för grovt olaga intrång, två fall av olaga hot och två fall av ofredande. Frivården bedömde att han hade en oordnad livssituation, problematisk boendesituation, ansträngd ekonomi, pågående missbruk och behov av kontakt med sjukvården. Frivården ansåg också att risken för återfall var förhöjd.

Skadeståndsyrkandena från de två poliserna avslås. Tingsrätten ansåg att de visserligen utsatts för kränkningar, men att dessa inte var så allvarliga att de gav rätt till kränkningsersättning med hänsyn till att de båda var poliser. Den tilltalade ska betala avgift till brottsofferfonden med 1 000 kronor.