Flera fall av grov människoexploatering

Den tilltalade döms för flera fall av grov människoexploatering och för brott mot utlänningslagen. Tingsrätten bedömer att han tillsammans och i samförstånd med en annan tilltalad utnyttjat fyra målsägande i arbete under uppenbart orimliga villkor. Han döms också för att ha haft en utlänning anställd trots att denne saknade arbetstillstånd. Påföljden bestäms till fängelse i fyra år. Den tilltalade får dessutom näringsförbud i fem år, reseförbud och anmälningsskyldighet, och ska betala avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I åtalet för grov människoexploatering påstås att den tilltalade tillsammans med andra genom vilseledande och genom utnyttjande av målsägandenas beroendeställning och svåra situation exploaterat dem i restaurangarbete. Enligt åtalet avsåg den första punkten en målsägande och gällde perioden den 25 november 2021 till den 17 april 2023. Den andra punkten gällde en annan målsägande och avsåg perioden den 1 juli 2018 till den 25 november 2022. Den tredje punkten rörde en tredje målsägande och avsåg perioden den 11 november 2019 till den 18 mars 2025. Den fjärde punkten gällde en fjärde målsägande och avsåg perioden den 1 juli 2018 till den 15 mars 2022. I samtliga dessa punkter var brottsrubriceringen grov människoexploatering enligt 4 kap. 1 b § första och tredje styckena brottsbalken.

Åklagaren gjorde gällande att de fyra målsägandena rekryterats till restaurangverksamheten med vilseledande uppgifter om deltidsanställning, lön och villkor, trots att avsikten varit att de skulle arbeta mer än heltid till samma lön, inte få semester och tvingas återbetala delar av lönen. För en av målsägandena påstods också att han fått uppgiften att det krävdes betalning för att få komma till Sverige. Enligt åtalet hade den tilltalade och den andra tilltalade även uppgett att skatt, avgifter eller andra kostnader skulle dras från de redan utbetalda lönerna. Målsägandena sades ha varit i svår situation och beroendeställning eftersom de varit nyanlända, saknat nätverk i Sverige, haft begränsade språkkunskaper och varit beroende av arbetsgivaren för bostad och information om samhället. De skulle också ha arbetat långa dagar, cirka sex dagar i veckan, med synnerligen låg slutlig timlön, återbetalningar av lön, kameraövervakning i restaurangen och utan semester.

Utöver detta åtalades den tilltalade för brott mot utlänningslagen. Den gärningen avsåg att han tillsammans med en annan tilltalad haft en utlänning anställd i bolaget trots att denne saknade föreskrivet arbetstillstånd. Tidpunkten angavs till perioden den 17 maj 2024 till den 18 mars 2025, och gärningen hänfördes till 20 kap. 5 § första stycket 2 utlänningslagen. Tingsrätten fann att utlänningen hade arbetat i restaurangen och att någon arbetstillståndshandling saknades.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att målsägandenas uppgifter var trovärdiga och tillförlitliga och att de i allt väsentligt kunde läggas till grund för bedömningen. Domstolen fann att de hade blivit vilseledda om arbetsvillkoren och, för tre av dem, även om vad löneåterbetalningarna avsåg. Rätten godtog däremot inte att det var styrkt att en av målsägandena blivit vilseledd om att betalning krävdes för att komma till Sverige.

Domstolen bedömde vidare att samtliga målsägande befunnit sig i en svår situation och i beroendeställning till arbetsgivaren. De hade varit arbetslösa eller saknat inkomst före ankomsten, varit nyanlända, saknat kontakter i Sverige, inte kunnat svenska och varit beroende av arbetsgivaren för bostad och samhällsinformation. Deras arbetstillstånd var också knutna till arbetsgivaren och arbetsplatsen.

När det gällde arbetsvillkoren fann tingsrätten att målsägandena arbetat omkring nio timmar per vardag och sju timmar per helgdag, vilket motsvarade cirka 50 timmar i veckan. De hade dessutom arbetat sex dagar i veckan och, med undantag för en av dem, inte haft semester. Deras löner låg enligt domstolen betydligt under kollektivavtalets nivåer och uppgick i genomsnitt till omkring 45–65 kronor per timme före skatt, vilket domstolen bedömde som synnerligen lågt. Rätten ansåg att den samlade bilden visade på uppenbart orimliga villkor.

Tingsrätten fann att den tilltalade och den andra tilltalade tillsammans och i samförstånd utnyttjat målsägandenas svåra situation och beroendeställning. Den tilltalade bedömdes ha haft full kunskap om de erbjudna villkoren, om den faktiska arbetstiden och om löneåterbetalningarna. Domstolen ansåg därför att han varit gärningsman i de fyra fallen av grov människoexploatering. Rätten framhöll att gärningarna varit integritetskränkande och medfört betydande vinning, och att brotten därför skulle rubriceras som grova.

När det gällde brottet mot utlänningslagen fann tingsrätten att den tilltalade och den andra tilltalade varit skyldiga att kontrollera om utlänningen hade föreskrivet arbetstillstånd. De hade inte vidtagit tillräckliga åtgärder och hade därför agerat oaktsamt. Domstolen bedömde att det var bevisat att utlänningen varit anställd utan arbetstillstånd, och att den tilltalade därmed gjort sig skyldig till brott mot utlänningslagen.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för fyra fall av grov människoexploatering med brottsdagen eller gärningsperioderna den 25 november 2021 till den 17 april 2023, den 1 juli 2018 till den 25 november 2022, den 11 november 2019 till den 18 mars 2025 och den 1 juli 2018 till den 15 mars 2022. Han döms också för brott mot utlänningslagen under perioden den 17 maj 2024 till den 18 mars 2025. Påföljden bestäms till fängelse i fyra år.

Tingsrätten meddelar också näringsförbud i fem år, med omedelbar verkan från domdagen. Den tilltalade förbjuds att utan tillstånd lämna Stockholms län och ska anmäla sig hos Polismyndigheten varje onsdag mellan kl. 10.00 och 16.00 under samma tid som reseförbudet gäller. Om beslutet överträds ska han omedelbart häktas, om det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas.

Åklagarens yrkanden om förverkande av utländska kontanter avslås och beslagen hävs. Yrkandena om förverkande av ett banktillgodohavande avslås också. Beslag av vissa dokument ska bestå tills domen vinner laga kraft och därefter återlämnas. Den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Någon skadeståndsfråga för den tilltalade framgår inte av den återgivna domstexten.