Flera misshandlar bedömdes som grov kvinnofridskränkning

Den tilltalade döms av Dold domstol för grov kvinnofridskränkning och får fängelse i ett år och sex månader. Tingsrätten fann att flera misshandelsgärningar mot målsäganden ingick i en upprepad kränkning av hennes integritet. Två av de påstådda gärningarna, A och G, ledde inte till fällande dom, medan gärningarna B till F låg till grund för ansvar.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde grov kvinnofridskränkning mot målsäganden under en period då den tilltalade och målsäganden enligt domen hade bott tillsammans i äktenskapsliknande förhållanden eller annars varit närstående. Åklagaren beskrev att gärningarna hade begåtts mellan den 4 februari 2024 och den 21 december 2025 i Spanien, på en adress i Kista, på en adress i Hökarängen samt i Vällingby.

Åtalspunkt A avsåg misshandel den 21 december 2025 i Vällingby. Enligt åtalet hade den tilltalade hållit fast målsägandens kinder, käke och armar, puttat henne flera gånger, slagit henne i pannan och spottat på henne. Tingsrätten frikände den tilltalade från denna gärning.

Åtalspunkt B avsåg misshandel någon gång mellan den 12 april 2025 och den 19 april 2025 i Kista. Enligt åtalet hade den tilltalade vridit om målsägandens fingrar så att hennes högra långfinger bröts på två ställen. Tingsrätten dömde den tilltalade för denna gärning.

Åtalspunkt C avsåg misshandel någon gång mellan den 23 maj 2024 och den 30 maj 2024 i Spanien. Enligt åtalet hade den tilltalade slagit målsäganden med knuten näve och öppen hand på kroppen och huvudet, bitit henne, hållit fast hennes käke och kinder, puttat henne till golvet samt spottat på henne. Tingsrätten dömde den tilltalade för denna gärning.

Åtalspunkt D avsåg misshandel någon gång mellan den 1 april 2024 och den 30 april 2024 på en adress i Hökarängen. Enligt åtalet hade den tilltalade slagit målsäganden i ansiktet med knuten näve, tagit tag i hennes armar och puttat henne så att hon ramlade och slog huvudet i badkaret. Tingsrätten dömde den tilltalade för denna gärning.

Åtalspunkt E avsåg misshandel den 1 mars 2024 på samma adress i Hökarängen. Enligt åtalet hade den tilltalade bland annat slagit målsäganden på benet, tagit tag i hennes ansikte och lyft henne, slängt ned henne i soffan, slagit henne flera gånger i ansiktet, hållit fast hennes armar och ben, tagit stryptag, skallat henne, sparkat henne så att hon slog i badkaret och spottat på henne. Tingsrätten dömde den tilltalade för denna gärning.

Åtalspunkt F avsåg misshandel någon gång mellan den 15 februari 2024 och den 20 februari 2024 på samma adress i Hökarängen. Enligt åtalet hade den tilltalade hållit fast målsägandens armar och slängt ned henne på golvet. Tingsrätten dömde den tilltalade för denna gärning.

Åtalspunkt G avsåg misshandel någon gång mellan den 4 februari 2024 och den 6 februari 2024 på samma adress i Hökarängen. Enligt åtalet hade den tilltalade utdelat slag mot målsägandens huvud, hållit fast hennes kinder och mun, skallat henne och puttat henne så att hon slog huvudet i badkaret. Tingsrätten frikände den tilltalade från denna gärning.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att en fällande dom kräver att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till den åtalade gärningen. Domstolen fann att målsägandens berättelse i huvudsak var sammanhängande, logisk och detaljrik, och att den i flera delar fick stöd av övrig utredning.

För gärning A ansåg tingsrätten att bevisningen endast gav ett indirekt stöd. Händelserapporten och bilden på en bula i pannan räckte inte, eftersom det saknades tillräckligt stark utredning om när skadan uppkommit. För gärning G ansåg domstolen att det framför allt stod ord mot ord. Det fanns ett meddelande och uppgifter från ett vittne, men inget stöd i form av egna observationer eller dokumenterade skador. Den tilltalade frikändes därför från A och G.

För gärning B fann tingsrätten stöd i fotografier, journalanteckningar och uppgifter från ett vittne som berättat att målsäganden kort efter händelsen uppgett att det var den tilltalade som brutit hennes finger. För gärning C fann domstolen stöd i daterade fotografier, journaler och iakttagelser från ett vittne. För gärning D fann tingsrätten stöd i ett fotografi som visade blåmärke på armen och blåtira vid ögat samt i ett vittnes uppgift om att hon sett en blåtira dagen efter. För gärning E fann domstolen stöd i polisens bilder och i ett vittnes uppgifter om skador på armar, överarmar, hals och ansikte. För gärning F fann tingsrätten stöd i bilder och i uppgifter om målsägandens sinnestillstånd vid tillfället.

Domstolen bedömde att gärningarna B till F, tillsammans med relationen mellan den tilltalade och målsäganden, utgjorde en upprepad kränkning av hennes integritet. Samtliga fem misshandlar rubricerades därför sammantagna som grov kvinnofridskränkning. Tingsrätten uttalade också att gärningarna skett under en sådan tid och med ett sådant sammanhang att den senare gärningen fortfarande ingick i den pågående kränkningen.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för grov kvinnofridskränkning. Påföljden bestämdes till fängelse i 1 år och 6 månader. Tingsrätten beslutade också att den tilltalade ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas.

När det gäller skadestånd fann tingsrätten att målsäganden var berättigad till ersättning för kränkning och sveda och värk. Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 99 600 kronor, jämte ränta enligt räntelagen från den 19 april 2025. Av domen framgår också att brottsofferfondsavgiften bestämdes till 1 000 kronor. Staten ska stå för kostnaderna, och ersättning ska utgå till försvarare och målsägandebiträde enligt domstolens beslut.