Fem fall av bidragsbrott

Den tilltalade döms av tingsrätten för fem fall av bidragsbrott efter att ha ansökt om sjukpenning och sedan inte anmält att han arbetade samtidigt som han fick ersättning. Domstolen fann att han agerat uppsåtligen och bestämde påföljden till villkorlig dom och dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet hade den tilltalade ansökt om sjukpenning och därefter underlåtit att anmäla ändrade förhållanden till Försäkringskassan. De ändrade förhållandena bestod i att han arbetade under den tid då han fick sjukpenning. Åklagaren gjorde gällande att detta orsakade fara för att sjukpenning felaktigt skulle betalas ut med 63 495 kronor, vilket också kom att ske.

Åtalet avsåg fem tillfällen och gällde bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. De påstådda gärningarna inträffade den 26 augusti 2024, den 26 september 2024, den 25 oktober 2024, den 26 november 2024 och den 23 december 2024. För vart och ett av dessa tillfällen angavs att ansökan avsåg sjukpenning för en senare period och att utbetalning skett med belopp om 12 865 kronor, 12 865 kronor, 12 450 kronor, 12 865 kronor respektive 12 450 kronor.

Tingsrätten prövade i första hand om den tilltalade gjort sig skyldig till bidragsbrott och i andra hand om han i vart fall begått vårdslöst bidragsbrott. Han erkände de faktiska omständigheterna men bestred ansvar på den grunden att han varken agerat med uppsåt eller grov oaktsamhet.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att det var utrett att den tilltalade hade ansökt om hel sjukpenning vid de aktuella tillfällena, fått bidraget utbetalt och trots sjukskrivning arbetat utan att anmäla detta till Försäkringskassan. Därmed var de objektiva förutsättningarna för bidragsbrott uppfyllda.

Frågan blev därefter om han handlat med uppsåt eller av grov oaktsamhet. Tingsrätten tog fasta på att han under flera år ansökt om sjukpenning och att ansökningarna innehöll information om skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden. Domstolen ansåg att han, när han gick från halv till hel sjukpenning och fortsatte arbeta, måste ha förstått att det fanns en beaktansvärd risk för att han inte hade rätt till hel sjukpenning, att han var skyldig att anmäla arbetet och att det fanns en risk för felaktiga utbetalningar. Eftersom han inte kontrollerade med Försäkringskassan och inte heller tog hjälp av någon annan, bedömde tingsrätten att han varit likgiltig inför följden att ersättning kunde betalas ut felaktigt. Han ansågs därför ha handlat med så kallat likgiltighetsuppsåt.

Tingsrätten uttalade vidare att varje utbetalningstillfälle skulle betraktas som ett eget brott. Eftersom utbetalningarna låg på en nivå som gjorde att gärningarna bedömdes som brott av normalgraden, dömdes den tilltalade för fem fall av bidragsbrott.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för bidragsbrott vid fem tillfällen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med 40 dagsböter. Tingsrätten angav dagsbotens belopp till 90 kronor, vilket ger ett totalt bötesbelopp om 3 600 kronor.

Han ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Dessutom ska han ersätta staten med 3 000 kronor av kostnaderna för försvararen. Den ersättning som försvararen begärt ansågs skälig och bestämdes till 6 820 kronor, fördelat på arbete, tidsspillan, utlägg och mervärdesskatt.