Grov misshandel och knivbrott

Den tilltalade döms för grov misshandel och brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål. Tingsrätten har bedömt att han och en medtilltalad agerade tillsammans och i samförstånd, och påföljden bestämdes till fängelse i ett år och sex månader. Den tilltalade ska också betala skadestånd, betala avgift till brottsofferfonden och knogjärnet ska förverkas.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gällde åtalspunkt 1 grov misshandel den 10 april 2026 till den 11 april 2026. Åklagaren påstod att den tilltalade tillsammans och i samförstånd med en medtilltalad slog och puttade målsäganden i huvudet, ansiktet och på kroppen så att tänder lossnade och målsäganden föll till marken. Gärningen påstods ha skett på en offentlig plats i Storebro i Vimmerby kommun. Åklagaren angav att misshandeln var grov eftersom den var förberedd, de tilltalade var numerärt överlägsna och använde tillhyggen i form av basebollträ och knogjärn. Den tilltalade förnekade brottet.

Åtalspunkt 3 gällde brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål, grovt brott, den 10 april 2026 till den 11 april 2026. Åklagaren påstod att den tilltalade hade haft ett knogjärn på allmän plats trots att det inte var befogat och att föremålet var ägnat att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa. Åklagaren gjorde gällande att brottet var grovt eftersom knogjärnet användes vid angrepp på annan person i enlighet med åtalspunkt 1. Den tilltalade medgav innehavet men bestred ansvar och uppgav att han inte kände till att det inte var tillåtet att ha knogjärn i plast.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann målsäganden trovärdig och ansåg att hans uppgifter fick stöd av vittnena och av den övriga utredningen, bland annat de beslagtagna tillhyggena och skadorna. Domstolen fann det utrett att den tilltalade hade angripit målsäganden med knogjärn och utdelat fyra slag, samt att målsägandens tänder slogs ut och att han fick blödningar och svullnader. Tingsrätten ansåg också att den tilltalade hade godkänt våldsanvändningen och hindrat ett vittne från att ingripa till skydd för målsäganden.

Den tilltalade hade invänt att berusning påverkat minnesbilden och att det inte funnits DNA-spår på knogjärnet från målsäganden, men tingsrätten ansåg inte att detta motbevisade åtalet. Inte heller den tilltalades uppgifter om att han saknade fysisk förmåga att använda basebollträet godtogs. Domstolen fann att den tilltalade och den medtilltalade lämnat lägenheten beväpnade och sökt upp målsäganden, att de agerat tillsammans och i samförstånd samt att den medtilltalade var medgärningsman.

När det gällde knivlagen fann tingsrätten att åtalet var styrkt. Domstolen ansåg att den tilltalade måste ha insett att det fanns en risk för att det inte var tillåtet att inneha knogjärn av plast och att han varit likgiltig inför risken. Tingsrätten bedömde att gärningarna inte skulle rubriceras som grova brott enligt den aktuella lagen.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för grov misshandel, med hänvisning till 3 kap. 6 § första stycket brottsbalken, och för brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål enligt 1 § första stycket och 4 § första stycket i den lagen. För den nya brottsligheten bestämdes en ny påföljd till fängelse i ett år och sex månader.

Den tilltalade ska solidariskt med den medtilltalade betala skadestånd till målsäganden med 58 000 kronor jämte ränta från den 11 april 2026. Av beloppet avser 50 000 kronor kränkningsersättning och 8 000 kronor ersättning för sveda och värk. Knogjärnet som tagits i beslag ska förverkas. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.