Fängelse och utvisning efter narkotikabrott

Tingsrätten dömde den tilltalade till fängelse i tre år för flera narkotikabrott, rattfylleri och ett ringa vapenbrott. Han utvisas också ur Sverige och förbjuds att återvända hit. Domstolen beslutade vidare att han ska vara kvar i häkte tills fängelsestraffet får verkställas.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Målet gällde två olika stämningsansökningar. I den första, som avsåg händelser den 12 februari 2026, åtalades den tilltalade för rattfylleri och ringa narkotikabrott. Enligt åtalet hade han kört personbil efter att ha använt kokain, morfin och kodein i sådan mängd att narkotika fanns kvar i blodet under eller efter färden. Han åtalades också för att ha använt samma narkotika olovligen. Tingsrätten fann att han skulle dömas för båda dessa brott.

I den andra stämningsansökan, som avsåg händelser den 7 maj 2026, åtalades den tilltalade för grovt narkotikabrott och vapenbrott, ringa brott. Enligt åtalet hade han olovligen innehaft 252,68 gram opium, en tablett buprenorfin och 190 tabletter tramadol. Åklagaren gjorde gällande att brottet var grovt eftersom innehavet avsett en särskilt stor mängd narkotika. Han åtalades också för att ha innehaft två elchockvapen utan rätt till det. Tingsrätten fann att han skulle dömas för grovt narkotikabrott och för vapenbrott, ringa brott.

Av utredningen framgår att polisen påträffade en bil med körförbud på Siriusgatan i Göteborg och att den tilltalade var förare när bilen stoppades. Efter provtagning och analys kunde det konstateras att han hade kokain, morfin och kodein i kroppen. Till följd av detta genomfördes husrannsakan i hans bostad i Göteborg. Där påträffades kokain och cannabis. Tingsrätten fann att både kokainet och cannabisen tillhörde honom och att han därför skulle dömas för narkotikabrott avseende den tidigare åtalsdelen.

När det gäller den senare åtalsdelen framgår det av utredningen att den tilltalade påträffades i anslutning till trappuppgången till sin bostad på Husargatan i Göteborg. Han greps och fördes till arrest, där 4,98 gram opium påträffades i hans jackas innerficka samt en mindre mängd buprenorfin i byxornas myntficka. Vid husrannsakan i bostaden hittades ytterligare opium, närmare bestämt drygt 200 gram i en grön plastpåse och cirka 50 gram i en svartvit plastpåse. I samma utrymme fanns även 190 tabletter tramadol. Tingsrätten bedömde att även denna narkotika tillhörde den tilltalade och att mängden och sorten motiverade rubriceringen grovt narkotikabrott.

Vid husrannsakan hittades också två elchockvapen utformade som bilnycklar, ett i lägenhetens sovrum och ett i en jackficka i hallen. Den tilltalade erkände innehav av två elchockvapen och tingsrätten fann därför att han skulle dömas för vapenbrott, ringa brott.

Rättens bedömning

Den tilltalade medgav ansvar för rattfylleri och ringa narkotikabrott i den första åtalsdelen. Han erkände också att han hade innehavt den narkotika som åklagaren angav i den andra delen i viss omfattning, men han förnekade innehav av övrig narkotika och bestred grovt narkotikabrott. Han erkände även innehav av två elchockvapen.

Tingsrätten ansåg att utredningen gav stöd för att den tilltalade hade kört bilen påverkad av kokain, morfin och kodein och att den narkotika som senare påträffades i hans bostad tillhörde honom. Domstolen lade vikt vid att han var påverkad vid bilfärden och att narkotikan återfanns i hans bostad. Beträffande cannabisen noterade tingsrätten att den påträffats i hans bostad och att han brukade varierande slag av narkotika, vilket gav stark presumtion för att den tillhörde honom.

När det gällde opiumet som påträffades i bostaden ansåg tingsrätten att även detta tillhörde den tilltalade. Domstolen beaktade att det rörde sig om samma typ av narkotika som han hade på sig vid gripandet och var påverkad av, att narkotikan hittades i ett rum som bedömdes brukas av honom, att hans DNA fanns på emballage till opiumet och att narkotikan förvarades tillsammans med ett elchockvapen som han erkänt var hans. Domstolen fäste ingen avgörande vikt vid uppgifterna om andra personer i bostaden och ansåg att dessa inte rubbade bevisningen.

Tingsrätten fann därför att den tilltalade skulle dömas för samtliga åtalspunkter som prövades och att brottsligheten sammantaget motsvarade ett fängelsestraff om tre år. Med hänsyn till brottslighetens art och straffvärde ansåg domstolen att annan påföljd än fängelse var utesluten.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes till fängelse i tre år. Han utvisas från Sverige och förbjuds att återvända hit. Domstolen beslutade också att han ska vara häktad tills fängelsestraffet får verkställas.

De beslagtagna elchocksvapnen förverkades. Även den beslagtagna mobiltelefonen förverkades. Den tilltalade ska betala 1 000 kronor till brottsofferfonden och ersätta staten för kostnad för provtagning och/eller analys med 2 600 kronor.

En målsägande fick ersättning av staten med 119 111 kronor. Staten ska stå för kostnaderna.