Häleri ledde till villkorlig dom

Den tilltalade döms för häleri efter att ha tagit befattning med en cykel som hade stulits från målsäganden. Tingsrätten fann att han agerat med likgiltighetsuppsåt och att hans handlande hade varit ägnat att försvåra återställandet av cykeln. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med dagsböter, och han ska också betala skadestånd till målsäganden samt avgift till brottsofferfonden.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg häleri enligt 9 kap. 6 § första stycket 1 brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade tagit befattning med en cykel till ett okänt men inte ringa värde som stulits från målsäganden. Det påstods att detta skedde den 29 maj 2026 eller en tid dessförinnan på en plats i Uppsala, och att hans åtgärd kunde förväntas göra det svårare för ägaren att få tillbaka stöldgodset. Åklagaren angav att gärningen begicks med uppsåt.

I andra hand yrkades ansvar för häleriförseelse. Där angavs att den tilltalade i vart fall hade skälig anledning att anta att cykeln var frånhänd annan genom brott. Domen redovisar dock att den tilltalade döms för häleri, inte för häleriförseelse.

Målsäganden uppgav i förhör att cykeln senast hade setts kvällen innan och upptäcktes stulen följande morgon. Cykeln hade då stått låst på en innergård och var enligt uppgifterna försedd med flera kännetecken, bland annat en AirTag och skador på sadeln. Den tilltalade uppgav i polisförhör att han köpt flera cyklar av en man, att han inte frågat hur mannen fått tag på dem och att han hade en aning om att någon av cyklarna kunde vara stulen, vilket gjorde att han höll inne delar av köpesumman. Han godtog också skadeståndsyrkandet om han dömdes.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann det utrett att en mörkbrun eller svart cykel av märket Scott tillhörande målsäganden stals den 28 maj 2026. Domstolen ansåg även utrett att den tilltalade samma dag placerade cykeln i en liten lastbil som han haft tillgång till. Genom detta hade han tagit befattning med egendom som frånhänts målsäganden genom brott på ett sätt som varit ägnat att försvåra ett återställande.

Den avgörande frågan var om den tilltalade haft uppsåt till att cykeln var stulen. Tingsrätten pekade på flera omständigheter som talade för att han insett eller i vart fall insett risken för detta. Bland annat noterade domstolen att cykeln var låst och att säljaren inte hade med sig nyckel. Tingsrätten fäste också vikt vid den tilltalades egna uppgifter om att han haft en aning om att någon av cyklarna kunde vara stulen och därför höll inne 500 kronor av köpesumman. Att den angivna köpesumman för fem cyklar var låg ansågs också tala för att han i vart fall insett risken för att cykeln var stulen. Att han inte kunde uppge namn, telefonnummer eller andra kontaktuppgifter till mannen som sålde cyklarna bedömdes som anmärkningsvärt.

Vid en samlad bedömning kom tingsrätten fram till att det var bevisat att den tilltalade i vart fall insåg risken för att cykeln var stulen men förhöll sig likgiltig till detta. Han ansågs därför ha haft likgiltighetsuppsåt och dömdes för häleri.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för häleri enligt 9 kap. 6 § första stycket 1 brottsbalken. Påföljden bestämdes till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 40 dagsböter om 180 kronor, vilket innebär att han ska betala 7 200 kronor.

Tingsrätten förklarade också att den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 70 kronor. På beloppet ska ränta betalas enligt räntelagen från den 28 maj 2026. Vidare ska han betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.