Sexuellt ofredande ändras i hovrätten efter överklagande

Hovrätten har prövat ett överklagande av en dom från tingsrätten i ett mål om sexuella ofredanden. Den tilltalade döms i hovrätten för sju fall av sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 § andra stycket brottsbalken under tiden den 1 juni 2023–31 mars 2024. Hovrätten ändrar tingsrättens dom genom att ta bort rubriceringen grovt sexuellt ofredande och att ogilla åtalet för ett gärningstillfälle den 15 december 2023. Påföljden sätts till villkorlig dom och 100 dagsböter. Skadeståndet till målsäganden ändras också.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller en tilltalad som överklagat tingsrättens dom. I hovrätten yrkade åklagaren att den tilltalade även skulle dömas för sexuellt ofredande den 15 december 2023 och att straffet skulle skärpas till fängelse i åtta månader. Målsäganden yrkade på motsvarande sätt bifall till åtalet för den gärningen och ett högre skadestånd. Den tilltalade yrkade att hovrätten skulle frikänna honom och befria honom från skadeståndsansvar, eller i vart fall mildra straffet och sätta ned skadeståndet.

Åklagaren justerade i hovrätten gärningsbeskrivningen för åtalspunkt 1.1 så att den, om den skulle bedömas som grovt brott, uttryckligen byggde på att målsäganden var under 18 år och i beroendeställning till den tilltalade som var hennes tränare. Åklagaren förtydligade också att ett visst moment i gärningsbeskrivningen avsåg ett enda tillfälle. Den tilltalade hade ingen invändning mot dessa justeringar.

Enligt hovrättens avgörande döms den tilltalade för sexuellt ofredande vid sju tillfällen under perioden den 1 juni 2023–31 mars 2024. Hovrätten ändrar tingsrättens dom på så sätt att den tidigare fällningen för grovt sexuellt ofredande, avseende åtalspunkt 1.1, i stället bedöms som sexuellt ofredande av normalgraden. Hovrätten gör i övrigt samma bedömning som tingsrätten när det gäller åtalspunkterna 2, 3 och 4, men ogillar gärningen i åtalspunkt 4 a som inte styrkt. För den gärningen den 15 december 2023 ändras alltså inte utgången till fällande dom.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten utgick från i huvudsak samma utredning som i tingsrätten och instämde i tingsrättens värdering av bevisningen. Hovrätten ansåg att det genom målsägandens uppgifter var styrkt att den tilltalade tagit på hennes rumpa åtminstone vid ett tillfälle. Hovrätten noterade också att det i en annan åtalspunkt rörde sig om en sexleksak och inte flera, samt att det inte framkommit att den tilltalade på de sätt som påståtts dragit uppmärksamhet mot sitt kön.

Hovrätten fann att det var styrkt utom rimligt tvivel att den tilltalade begått de gärningar som tingsrätten hade funnit bevisade, med undantag för de delar som hovrätten inte ansåg styrkta. Däremot delade hovrätten tingsrättens bedömning att gärningen den 15 december 2023 inte var styrkt.

När det gällde rubriceringen av åtalspunkt 1.1 prövade hovrätten om gärningen skulle bedömas som grovt sexuellt ofredande. Hovrätten konstaterade att det fanns en beroendeställning mellan den tilltalade och målsäganden, att den tilltalade hade ett stort inflytande över träningen och klubbverksamheten, att han var betydligt äldre än målsäganden och att brottsligheten pågått under en längre tid. Trots detta ansåg hovrätten att gärningen, som bestod av endast ett fall av fysisk beröring utanpå kläderna samt verbala yttranden och uppmaningar riktade till en 17-åring, visserligen var allvarlig och kränkande men inte tillräckligt straffvärd för att bedömas som grovt brott. Därför omrubricerades den delen till sexuellt ofredande av normalgraden.

Hovrätten behöll tingsrättens bedömning av antalet brottsenheter och fann att den tilltalade skulle dömas för sju fall av sexuellt ofredande.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrar tingsrättens dom endast på vissa punkter. Den tilltalade döms i hovrätten för sexuellt ofredande vid sju tillfällen under perioden den 1 juni 2023–31 mars 2024. Tingsrättens rubricering som grovt sexuellt ofredande undanröjs alltså i hovrätten. Åtalet för sexuellt ofredande den 15 december 2023 förblir ogillat.

Hovrätten bedömde det samlade straffvärdet till fängelse sju månader, men med hänsyn till att den tilltalade drabbades av hinder eller synnerlig svårighet i sin näringsutövning sattes straffmätningsvärdet till sex månaders fängelse. Eftersom den tilltalade var tidigare ostraffad och det inte fanns skäl att tro att han skulle begå nya brott, och eftersom brottsligheten inte bedömdes vara av sådan art att fängelse skulle väljas som utgångspunkt, bestämdes påföljden till villkorlig dom i förening med 100 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 5 000 kronor.

Skadeståndet till målsäganden ändrades också. Hovrätten bestämde kränkningsersättningen till 40 000 kronor jämte ränta enligt tingsrättens bestämmande. I övrigt gjorde hovrätten ingen annan bedömning än tingsrätten i fråga om skadestånd till målsägandena, men i den här sammanställningen redovisas endast den ena målsäganden eftersom uppgifterna ska avse en tilltalad person.

Hovrätten beslutade även om ersättning till den tidigare målsägandebiträdet och den offentlige försvararen samt att staten skulle stå för kostnaderna i hovrätten. Av den tillhandahållna domen framgår inte att den tilltalade varit häktad.