Stöld vid Näshultasjön

Den tilltalade döms för stöld efter att tillsammans med en annan tilltalad ha tagit en båt med motor, båtsläp och andra båttillbehör vid Näshultasjön mellan den 12 och 13 maj 2026. En tredje tilltalad frikänns från ansvar. Tingsrätten fann att den tilltalade agerat tillsammans och i samförstånd med en annan tilltalad och att tillgreppet skett med uppsåt att stjäla. Påföljden bestämdes till fängelse i två månader, som anses helt verkställt.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg stöld enligt 8 kap. 1 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade tillsammans och i samförstånd med två andra personer olovligen tagit en båtkärra, en båt inklusive motor och andra båttillbehör till ett sammanlagt värde av i vart fall 30 000 kronor. Egendomen tillhörde målsäganden och tillgreppet uppgavs ha skett någon gång mellan den 12 och 13 maj 2026 vid Näshultasjön i Eskilstuna kommun. Det angavs också att tillgreppet innebar skada och att gärningen begicks med uppsåt att stjäla.

I målet yrkades även att målsäganden skulle förklaras ha bättre rätt än den tilltalade till i beslag tagen motorbåt med motor av märket Yamaha samt släpfordon eller båttrailer. Vidare fanns ett särskilt yrkande om förverkande av beslagtagna verktyg, men det avsåg en annan tilltalad.

Den tilltalade förnekade gärningen och invände att han inte olovligen tagit godset. Han bestred också det enskilda anspråket men medgav att det skulle bifallas om han dömdes för brott. En medtilltalad förnekade gärningen och en tredje tilltalad förnekade också ansvar.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från flera delar av utredningen. Målsäganden berättade trovärdigt om att båten och båtsläpet förvarats vid en gemensam anläggning nära sommarstugan och att han den 15 maj upptäckte att både båt och släp var borta. Hans uppgifter ansågs tillförlitliga, och värderingsintyg tillsammans med hans uppgifter visade att egendomen hade ett värde om i vart fall 30 000 kronor.

Tingsrätten fäste också vikt vid att den tilltalade den 13 maj kl. 03.37 inledde en konversation med ChatGPT genom att skicka ett fotografi av en båt på en parkering och fråga vad det var för modell. Genom målsägandens uppgifter, anmälan och fotografier samt den tilltalades konversation med ChatGPT och fotografier tagna av ett vittne fann tingsrätten utrett att målsägandens båt och båtsläp stod på parkeringen utanför den tilltalades bostad natten till den 13 maj. Av beslag och jämförelsebilder framgick vidare att det var samma båt och släp som senare påträffades i samband med gripandet den 18 maj.

Särskild betydelse hade också GPS-positioneringar från den medtilltalades telefon, som visade att telefonen vid 23-tiden den 12 maj befann sig på platsen vid Näshultasjön där båten försvunnit. Den medtilltalade berättade att hon själv var där tillsammans med den tilltalade och en annan tilltalad och att de hämtade en båt som togs med på ett båtsläp efter bilen. Kontoutdrag visade dessutom att det strax före kl. 01 den 13 maj gjordes kortköp på Näshulta livs med kort som tillhörde den tilltalade respektive den andra tilltalade. Tingsrätten ansåg inte att det fanns skäl att ifrågasätta att butiken låg i närheten av sjön.

Tingsrätten ansåg att den medtilltalades uppgifter skulle tillmätas bevisvärde trots att hon själv var åtalad, eftersom det inte framkommit något som tydde på att hon skulle ha anledning att falskeligen belasta de andra. Hennes uppgifter, tillsammans med GPS-positioneringen och kontoutdragen, ansågs bevisa att hon, den tilltalade och den andra tilltalade hämtade båten vid den tid och plats som åklagaren gjort gällande.

Vidare ansåg tingsrätten att fotografier och vittnesuppgifter visade att två personer den 14 maj arbetade på båten, bland annat med någon form av slipmaskin. Vittnet som tog bilderna uppgav att hon kände igen den tilltalade när ett ansikte förstärktes i en av bilderna. Tingsrätten fann att uppgifterna gav visst stöd för att inte bara den tilltalade utan också den andra tilltalade arbetade med båten och vidtog åtgärder på den. Fotografierna visade också att ankarrulle och fästen för ekolod och trollingsutrustning tagits bort och att släpvagnen delvis målats vit.

Konversationer mellan den tilltalade och den andra tilltalade den 17 och 18 maj gav enligt tingsrätten starkt stöd för att de hade ett gemensamt intresse av att få pengar för båten och att de båda varit involverade i hanteringen av den. I samband med gripandet bedömde tingsrätten också att deras samtal tydde på ett gemensamt försök att dölja vad som egentligen hade skett. Tingsrätten drog därför slutsatsen att den tilltalade och den andra tilltalade agerat tillsammans och i samförstånd redan när båten och båtsläpet hämtades från Näshultasjön och att de haft tillägnelseuppsåt.

Den tilltalades uppgift om att han skulle ha köpt båten i god tro av en annan person i Björsund bedömdes som en efterhandskonstruktion och lämnades utan avseende. Tingsrätten lade bland annat vikt vid att den tilltalade lämnat motsägelsefulla uppgifter om när köpet skulle ha skett. Sammantaget fann tingsrätten att åtalet var styrkt mot den tilltalade, men inte mot den medtilltalade som frikändes.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för stöld enligt 8 kap. 1 § brottsbalken, med gärningsdatum mellan den 12 och 13 maj 2026. Tingsrätten bestämde påföljden till fängelse i två månader. Med hänsyn till att den tilltalade hade varit frihetsberövad i målet under 38 dagar skulle straffet anses helt verkställt.

Målsäganden förklarades ha bättre rätt än den tilltalade till den beslagtagna båten, inklusive motor, och släpvagnen. Egendomen ska lämnas ut till målsäganden utan lösen.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Dessutom ska han återbetala 7 000 kronor av kostnaderna till staten. Ersättning till målsägandens ombud eller annan ersättningsberättigad person fastställdes i domen, men den uppgiften avser utbetalning från staten och redovisas inte som ett skadeståndsbelopp till målsäganden.