Tingsrätten dömde för olovligt förfogande

Tingsrätten i Alingsås dömde den tilltalade för olovligt förfogande och frikände henne från åtalet om grovt häleri. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 50 dagsböter om 50 kronor, samtidigt som hon ska betala avgift till brottsofferfonden. Domstolen ansåg inte att det var bevisat att hon hade deltagit i den mer omfattande häleribrottslighet som åklagaren påstod.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet gällde målbilden två brottsmisstankar mot den tilltalade. För det första åtalades hon för grovt olovligt förfogande den 8 januari 2026. Åklagaren gjorde gällande att hon tillsammans och i samförstånd med andra hade innehaft och förvarat 426 ID-handlingar och pass av varierande ursprung, och delvis nyttjat dem i brottsliga sammanhang. För det andra åtalades hon för grovt häleri under perioden 8 januari 2026 till 14 januari 2026. Där påstod åklagaren att hon tillsammans och i samförstånd med andra hade tagit befattning med, förvarat, transporterat och i brottslig avsikt lagrat 214 mobiltelefoner samt kläder och annat gods som frånhänts andra genom brott.

Domstolen prövade även flera andra åtalspunkter som inte riktades mot den tilltalade ensam. Åtalspunkt 2 avsåg bedrägeri den 25 november 2025, men den gällde andra personer och låg därför utanför hennes ansvar. Åtalspunkt 3 avsåg bedrägeri den 1 januari 2026, också riktat mot andra personer. Åtalspunkt 4 avsåg bedrägeri den 28 december 2025, även där mot andra personer. Den tilltalade hade alltså bara en åtalspunkt riktad mot sig själv, och den gällde det olovliga förfogandet samt häleriet i åtalspunkt 1.

I fråga om åtalspunkt 1.1 fann tingsrätten att den tilltalade den 8 januari 2026 hade innehaft 154 ID-handlingar på det boende där hon då befann sig. Hon hade enligt domen själv uppgett att hon hade handlingarna och att de kom från den person hon haft kontakt med. Domstolen bedömde dock att det inte var styrkt att hon haft de övriga ID-handlingarna som senare påträffades i lägenheten på Nordgårdsgatan 6. För dessa fann rätten inte heller att hon hade haft kännedom om hur handlingarna nyttjats i brottslig verksamhet. Därför frikändes hon från grovt olovligt förfogande men dömdes för olovligt förfogande av normalgraden.

I fråga om åtalspunkt 1.2 kom tingsrätten fram till att det inte var bevisat att den tilltalade hade deltagit i den häleriverksamhet som åklagaren påstod. Domstolen fann att hon inte hade haft tillräcklig tillgång till lägenheten där egendomen förvarades och inte heller kännedom om mobiltelefonerna eller övrigt gods. Hon frikändes därför från grovt häleri.

Rättens bedömning

Tingsrätten byggde sin bedömning på skriftlig och muntlig bevisning, däribland beslag, telefonanalyser, bilder, polisanmälningar, kontoutdrag, övervakningsbilder och förhör. Domstolen ansåg att utredningen visade att den tilltalade hade innehaft 154 ID-handlingar den 8 januari 2026 och att hon gjort det tillsammans och i samförstånd med den person som domstolen knöt till lägenheten på Nordgårdsgatan 6. Samtidigt ansåg rätten att det inte fanns stöd för att hon hade haft kontakt med eller kännedom om det som förvarades i den lägenheten i övrigt.

När domstolen prövade rubriceringen för det olovliga förfogandet betonade den att det rörde sig om ett stort antal värdehandlingar som kunde användas för brottsliga syften. För den tilltalade ansågs dock omständigheterna inte nå upp till grovt brott. Rätten framhöll att hon inte hade visat sig ha del i den systematiska hanteringen av handlingarna på det sätt som krävdes för grov rubricering. Gärningen bedömdes därför som olovligt förfogande av normalgraden.

När det gällde häleripåståendet konstaterade domstolen att åklagaren inte hade visat tillräckligt att den tilltalade tagit befattning med den beslagtagna egendomen på det sätt som påstods. Hon frikändes därför från den punkten.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för olovligt förfogande, som enligt domen begicks den 8 januari 2026. Hon frikändes från åtalet om grovt häleri, som avsåg perioden 8 januari 2026 till 14 januari 2026.

Påföljden bestämdes till villkorlig dom i förening med 50 dagsböter om 50 kronor, totalt 2 500 kronor. Domstolen ansåg att hennes personliga förhållanden och den förbättrade livssituation hon uppgett gjorde att det inte fanns skäl att befara fortsatt brottslighet. Rätten tog också hänsyn till läkarintyg som visade bristande utveckling och omdömesförmåga.

Hon ska dessutom betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Tingsrätten beslutade också att sekretessen för vissa hälsouppgifter i läkarintyg ska bestå. Beslag som avser den tilltalades mobiltelefon ska bestå till dess domen vinner laga kraft och därefter återlämnas, och i beslag tagna telefoner med tillbehör, dator, kläder och annat gods ska tas i förvar enligt lagen om visst stöldgods m.m.