Tingsrätten dömer för störande av sammankomst

Den tilltalade döms av Dold domstol för störande av allmän sammankomst efter en händelse den 5 mars 2026 vid en manifestation på Järntorget i Göteborgs stad. Tingsrätten fann att den tilltalade, genom att skrika och försöka överrösta talaren, störde sammankomsten med uppsåt. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 230 kronor. Den tilltalade ska också betala avgift till Brottsofferfonden och återbetala kostnader för försvaret till staten.

Händelsen och åtalet

Åtalet avsåg störande av allmän sammankomst enligt 16 kap. 4 § första stycket brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen störtade den tilltalade en allmän sammankomst genom att närma sig och skrika på deltagarna, eller genom liknande beteende, den 5 mars 2026 på Järntorget i Göteborgs stad. Åklagaren gjorde gällande att gärningen begicks med uppsåt.

Den tilltalade förnekade brott och invände att manifestationen inte kunde anses vara en allmän sammankomst. Han gjorde också gällande att hans agerande låg inom ramen för yttrandefriheten.

I utredningen hördes den tilltalade och ett vittne. Den tilltalade uppgav bland annat att han passerade platsen, ville uttrycka sina åsikter och att händelsen var kortvarig. Vittnet, som deltog i manifestationen, berättade att sammankomsten var tillståndsgiven, att tal hölls under manifestationen och att den tilltalade kom fram, skrek högt, överröstade högtalaren och avbröt pågående tal. Enligt vittnet skrek den tilltalade även på en åhörare och yttrade hotfulla ord. Vittnet uppgav att manifestationen avstannade och att flera deltagare blev omskakade.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg, med stöd av vittnets uppgifter, att manifestationen hade en tydlig möteskaraktär och att föredrag hölls vid tillfället. Sammankomsten bedömdes därför omfattas av bestämmelsen om allmän sammankomst i 16 kap. 4 § första stycket brottsbalken.

Domstolen fäste tilltro till vittnets berättelse. Det ansågs utrett att den tilltalade skrek högt och försökte överrösta talaren, vilket ledde till att talet avbröts och att deltagarnas fokus riktades mot att hantera situationen. Tingsrätten fann därför att den tilltalade objektivt sett hade stört den allmänna sammankomsten.

När det gällde uppsåt konstaterade tingsrätten att den tilltalade borde ha insett risken att hans agerande skulle störa sammankomsten. Även om syftet inte var att störa, ansågs han ha varit likgiltig inför risken och därmed ha handlat med uppsåt.

Domstolen avvisade också invändningen om yttrandefrihet. Tingsrätten hänvisade till att yttrandefriheten och mötes- och demonstrationsfriheten inte ger rätt att störa en allmän sammankomst genom oljud eller liknande ageranden, och att en sådan begränsning är tillåten och proportionerlig. Att den tilltalade uttryckte politiska åsikter förändrade inte bedömningen när rekvisiten för brottet var uppfyllda.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för störande av allmän sammankomst, begånget den 5 mars 2026, enligt 16 kap. 4 § första stycket brottsbalken. Påföljden bestämdes till 30 dagsböter om 230 kronor, sammanlagt 6 900 kronor.

Eftersom den tilltalade dömdes för ett brott med svårare straff än penningböter ska han betala en avgift till Brottsofferfonden på 1 000 kronor.

Tingsrätten fann att den begärda ersättningen till försvararen var rimlig. Staten ska därför betala 5 729 kronor i ersättning, fördelat på arbete och mervärdesskatt. Den tilltalade ska samtidigt återbetala hela kostnaden till staten.