Övergrepp i rättssak och narkotikabrott i hovrätten

Dold domstol prövade ett överklagande från den tilltalade efter tingsrättens dom. Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast i fråga om åtalspunkten om övergrepp i rättssak. Den tilltalade dömdes av hovrätten för övergrepp i rättssak, medan åtalet mot den andre tilltalade i samma mål ogillades. I övrigt fastställde hovrätten tingsrättens dom. Påföljden för den tilltalade bestämdes till skyddstillsyn förenad med 60 timmars samhällstjänst, med ett alternativt fängelsestraff om två månader.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde bland annat övergrepp i rättssak. Åklagaren yrkade i hovrätten att den tilltalade även skulle dömas för övergrepp i rättssak och att påföljden därför skulle bestämmas till fängelse. Den tilltalade motsatte sig ändring.

Hovrätten redovisade att tingsrättens i övrigt inte överklagade dom stod fast beträffande flera andra brott. Den tilltalade skulle därför dömas för olaga intrång, ringa narkotikabrott vid tre tillfällen, olovlig körning vid två tillfällen och grov olovlig körning vid ett tillfälle. Uppgifterna i hovrättens beslut anger också att brottet övergrepp i rättssak avsåg en händelse där den tilltalade enligt åtalet med hot och våld försökt förmå målsäganden att inte kontakta polis och inte göra en polisanmälan.

Hovrätten prövade åtalspunkten om övergrepp i rättssak utifrån samma utredning som tingsrätten, men tog även upp nya förhör i hovrätten med två polismän. I tingsrätten hade åtalet för övergrepp i rättssak ogillats, men hovrätten kom till en annan slutsats när det gällde den tilltalade.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten ansåg att målsägandens berättelse var sammanhängande och detaljerad och att det inte framkommit någon omständighet som gav skäl att ifrågasätta den. För fällande dom krävdes dock stöd i övrig utredning.

Som stödbevisning åberopades främst uppgifter från två vittnen. De hade båda iakttagit stora delar av händelseförloppet. Hovrätten fäste vikt vid att båda hade lämnat uppgifter i polisförhör samma dag som händelsen om att hot förekommit, även om ett av vittnena i tingsrätten uppgett att det inte hörde några hot. Hovrätten noterade också att ett av vittnena i ett e-postmeddelande i direkt anslutning till händelsen beskrivit att den tilltalade uttalat ett hot när målsäganden försökte ringa polis. Ett av vittnena hade dessutom i förhör med polis bekräftat att hotet uppfattades som allvarligt menat.

Polismännen som hördes i hovrätten uppgav att ett av vittnena varit rädd och tveksam till att medverka i utredningen på grund av de misstänkta. Hovrätten ansåg att detta tydde på att vittnena känt sig trängda och tonat ned sina uppgifter i tingsrätten. Därför gavs deras tidiga uppgifter till polisen särskild betydelse.

Hovrätten fann genom utredningen att det var klarlagt att den tilltalade både med hot om våld och med våld å person försökt förmå målsäganden att inte kontakta polis och inte göra en polisanmälan. Att vittnena inte kunde återge orden exakt ansågs inte minska värdet av deras uppgifter. Ett vittnesmål om en rodnad på målsägandens arm stärkte dessutom uppgifterna om våld. Hovrätten dömde därför den tilltalade för övergrepp i rättssak och bedömde att brottet inte var ringa.

För den andre tilltalade ansåg hovrätten däremot att utredningen inte gav tillräckligt stöd för att han uttalat hot eller tagit tag i målsägandens arm. Det som framkommit om att han tagit tag i målsägandens mobiltelefon ansågs inte vara tillräckligt för ansvar enligt bestämmelsen om övergrepp i rättssak. Åtalet mot honom ogillades därför, och tingsrättens dom fastställdes i den delen.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens domslut i övrigt. För den tilltalade innebar det att tidigare domar för olaga intrång, ringa narkotikabrott, olovlig körning och grov olovlig körning stod fast. Hovrätten dömde honom också för övergrepp i rättssak.

När det gällde påföljden bedömde hovrätten att straffvärdet för den samlade brottsligheten motsvarade fyra månaders fängelse för en person som fyllt 21 år. Hovrätten ansåg att brottslighetens art och tidigare likartad brottslighet talade för fängelse. Samtidigt beaktades att den tilltalade var ung vid gärningstillfället och att han redan var under skyddstillsyn samt hade inlett behandling och haft en fungerande kontakt med frivården.

Hovrätten kom därför fram till att fortsatt skyddstillsyn var lämplig, men att den måste förenas med samhällstjänst för att vara tillräckligt ingripande. Den tilltalade dömdes till skyddstillsyn med 60 timmars samhällstjänst och ett alternativt fängelsestraff om två månader.

Hovrätten beslutade också att beslaget skulle bestå i enlighet med tingsrättens beslut. Någon uppgift om häktning, skadestånd eller kontaktförbud framgår inte av det material som lämnats här. Den tidigare tingsrättspåföljden var dagsböter om 100 dagsböter à 50 kronor, medan hovrätten alltså ersatte den med skyddstillsyn och samhällstjänst.