Rattfylleri och frikännande för dödsolycka

Den tilltalade döms för rattfylleri den 22 oktober 2024, men frikänns från åtalet om grovt vållande till annans död samma dag. Tingsrätten bestämmer påföljden till skyddstillsyn och avslår samtliga skadeståndsanspråk som knutits till trafikolyckan.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Enligt åtalet körde den tilltalade personbil efter att ha intagit alkohol i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i blodet under eller efter färden uppgick till 0,66 promille. Gärningen ska ha skett den 22 oktober 2024 på E18 i Segmon. Åtalet avsåg grovt rattfylleri, men domstolen dömde i stället för rattfylleri av normalgraden.

I samma mål åtalades den tilltalade även för grovt vållande till annans död. Åklagaren gjorde gällande att hon genom bilkörningen kolliderade med en annan personbil och därigenom orsakade förarens död den 22 oktober 2024 på E18 i Segmon. Tingsrätten ogillade åtalet.

Den tilltalade medgav rattfylleri den aktuella dagen och att hon kolliderat med den andra personbilen. Hon bestred dock att hon gjort sig skyldig till grovt vållande till annans död och anförde att hon inte brustit i uppmärksamhet samt att det därför inte fanns något orsakssamband mellan alkoholpåverkan och kollisionen.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann genom utredningen att den tilltalade körde sin personbil på E18 i höjd med Segmon efter att ha intagit alkohol i sådan mängd att alkoholkoncentrationen under eller efter färden uppgick till 0,66 promille. Domstolen ansåg också utrett att kollisionen med den andra personbilen ledde till att föraren i den bilen skadades så svårt att han avled någon vecka senare.

När det gällde frågan om grovt vållande till annans död bedömde tingsrätten att det visserligen fanns ett orsakssamband mellan påkörningen och dödsfallet, men att det inte var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalades alkoholpåverkan varit en bidragande orsak till kollisionen. Domstolen hänvisade bland annat till att alkoholhalten inte varit påtagligt hög, att det inte fanns någon utredning som motsade den tilltalades uppgift om att hon inte kände sig påverkad, och att ingen av de personer hon träffade direkt efter kollisionen tycktes ha uppfattat henne som alkoholpåverkad.

Domstolen beaktade också att den andra föraren enligt utredningen framstått som förvirrad och sannolikt haft kognitiv svikt, att han kört mycket långsamt, att hans bil varit felplacerad och att det rådde mörker samt fuktig eller blöt vägbana. Mot den bakgrunden ansåg tingsrätten att det inte var visat att den tilltalade fört bilen på ett trafikfarligt sätt eller att alkoholpåverkan påverkat hennes förmåga att bedöma situationen. Åtalet för grovt vållande till annans död ogillades därför.

Samtidigt fann tingsrätten att körningen inte inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten på det sätt som krävs för grovt rattfylleri. Den tilltalade dömdes därför för rattfylleri av normalgraden.

Domslut och påföljd

Påföljden bestämdes till skyddstillsyn. Tingsrätten angav att den tilltalade tidigare haft en problematisk alkoholkonsumtion men att hennes personliga förhållanden talade emot fängelse. Övervakare ska utses av frivården.

Samtliga skadeståndsanspråk som framställts med anledning av trafikolyckan avslogs. Det gällde anspråken från försäkringsbolaget och från de anhöriga till den avlidne föraren. Tingsrätten lade alltså inte något skadeståndsansvar på den tilltalade.

Den tilltalade ska betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Hon ska också återbetala 16 337 kronor av kostnaderna till staten.