Misshandel gav fortsatt skyddstillsyn

Den tilltalade döms för misshandel efter att ha ansetts ha utsatt målsäganden för våld den 4 maj 2026. Tingsrätten fann att gärningen var bevisad och att den tilltalade skulle dömas enligt åtalet. Någon ny påföljd dömdes dock inte ut, eftersom en tidigare utdömd skyddstillsyn skulle omfatta även den nya brottsligheten.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg en enda punkt, misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen skulle den tilltalade den 4 maj 2026 ha misshandlat målsäganden genom att utdela ett knytnävsslag och eller en hård knuff samt skalla målsäganden i bröstkorgen. Det angavs också att händelsen orsakade smärta och att gärningen begicks med uppsåt. Tingsrätten kom fram till att den tilltalade skulle dömas för misshandel i enlighet med åtalet.

I domskälen redovisas att händelsen skedde i en lägenhet där den tilltalade tidigare hade bott tillsammans med ett vittne. Målsäganden kom till platsen tillsammans med en annan person för att bistå i en fråga om att den tilltalade skulle flytta ut. En diskussion uppstod och delar av händelseförloppet filmades med mobilkamera. Den tilltalade medgav att han hade knuffat målsäganden, men förnekade knytnävsslag och uppgav att skallningen inte var avsiktlig. Tingsrätten fann att våldet bestod i en hård knuff och en skallning mot målsägandens bröstkorg.

Rättens bedömning

Tingsrätten ansåg att målsägandens berättelse var lång, sammanhängande och tydlig samt att den framstod som självupplevd. Domstolen fann inte skäl att tro att målsäganden skulle ha beskyllt den tilltalade för något som inte inträffat. Uppgifterna fick enligt tingsrätten starkt stöd av mobilkamerafilmen, där det framgick att den tilltalade blev upprörd, gav målsäganden en knuff mot bröstkorgen med båda händerna och därefter skallade målsäganden med huvudet mot bröstkorgen. Tingsrätten konstaterade att det inte gick att urskilja något knytnävsslag på filmen, men att knuffen var hård och att målsäganden reagerade på den. Filmen motbevisade också den tilltalades invändning om att han skulle ha ramlat mot målsäganden.

Även vittnets uppgifter ansågs ge starkt stöd åt åtalet. Vittnet beskrev att målsäganden och dennes vän var lugna och att den tilltalade därefter blev aggressiv och började slå målsäganden. Tingsrätten ansåg att det inte framkommit något skäl för vittnet att lämna osanna uppgifter eller överdriva händelsen. Mot den tilltalades uppgifter, som inte fick stöd av övrig utredning, vägde bevisningen därför tyngre. Domstolen fann att det inte var fråga om nödvärn och att gärningen hade medfört smärta för målsäganden samt begåtts med uppsåt.

Domslut och påföljd

Tingsrätten dömde den tilltalade för misshandel den 4 maj 2026. Straffvärdet bedömdes motsvara ett kortare fängelsestraff om en månad, men någon ny påföljd dömdes inte ut. I stället skulle en tidigare utdömd skyddstillsyn omfatta även den nya brottsligheten enligt en konsumtionsdom.

Den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden med 10 000 kronor jämte ränta enligt räntelagen från den 4 maj 2026. Han ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden. Dessutom ska han ersätta staten för kostnaderna för försvarare med 8 328 kronor.