Våldtäkt och misshandel fastställs i hovrätten

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om våldtäkt, misshandel och ringa narkotikabrott. Hovrätten fastställer tingsrättens dom i skuldfrågan och påföljden, med den skillnaden att hovrätten uttryckligen anger att överträdelse av återreseförbudet efter utvisning kan medföra fängelse i högst två år. Den tilltalade ska fortsatt vara häktad till dess fängelsestraffet får verkställas.

Om händelsen och åtalet

Målet gäller en gärning som enligt åtalet begicks den 26 februari 2026. Åklagaren gjorde gällande att den tilltalade uppsåtligen hade penetrerat målsägandens underliv med sina fingrar när hon befann sig i en särskild utsatt situation på grund av sömn och berusning. Åklagaren menade att detta utgjorde våldtäkt och att gärningen inte var att bedöma som mindre grov.

När det gäller misshandelsåtalet påstod åklagaren att den tilltalade hade tilldelat målsäganden två slag i ansiktet, ett med öppen hand och ett med knuten näve, samt tagit ett kraftigt strypgrepp om hennes hals. Åklagaren gjorde gällande att detta lett till smärta och skador och att gärningen skulle bedömas som grov misshandel. Hovrätten ändrade inte denna bedömning utan prövade frågan mot tingsrättens rubricering misshandel av normalgraden.

Det fanns också en del som inte överklagats, nämligen ringa narkotikabrott den 26 februari 2026. Den delen stod fast.

Tingsrätten hade tidigare dömt den tilltalade för våldtäkt, misshandel och ringa narkotikabrott. Hovrätten prövade alltså överklagandet av domen men kom fram till samma utgång i de överklagade delarna.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten konstaterade att utredningen i huvudsak var densamma som i tingsrätten. Domstolen delade tingsrättens bedömning av målsägandens trovärdighet och tillförlitligheten i hennes uppgifter. Hovrätten ansåg också att det fanns stöd i övrig bevisning för att målsägandens berättelse skulle läggas till grund för bedömningen.

När det gäller våldtäkten fann hovrätten det styrkt att den tilltalade uppsåtligen hade penetrerat målsägandens underliv med sina fingrar medan hon befann sig i en särskild utsatt situation på grund av sömn och berusning, och att han otillbörligt utnyttjade detta. Därmed bedömdes gärningen som våldtäkt.

Hovrätten ansåg vidare, i likhet med tingsrätten, att gärningen inte var att bedöma som mindre grov. Domstolen fäste vikt vid att förloppet inte var långvarigt och att det inte förekom något våld eller hot i samband med gärningen. Samtidigt beaktades att den tilltalade var släkt med målsäganden och att gärningen skedde i en bostad där målsäganden haft anledning att känna sig trygg. Sammantaget ansågs kränkningen av den sexuella integriteten vara så allvarlig att våldtäkten skulle stå kvar som grovt brott i betydelsen att den inte var mindre grov.

I frågan om misshandel fann hovrätten det styrkt att den tilltalade hade slagit målsäganden två gånger i ansiktet och tagit ett kraftigt strypgrepp om hennes hals, vilket orsakat smärta och skador i form av rodnader, blåmärken, hudavskrapningar och andnöd. Däremot ansåg hovrätten inte att utredningen visade att strypgreppet varit livsfarligt eller att den tilltalade agerat med sådan hänsynslöshet eller råhet att gärningen skulle bedömas som grov misshandel. Domstolen godtog inte heller att det fanns underlag för påståenden om medvetandeförlust. Hovrätten gjorde inte heller någon annan bedömning än tingsrätten i frågan om nödvärn. Den tilltalade dömdes därför för misshandel av normalgraden.

För den inte överklagade delen stod tingsrättens dom fast även i hovrätten, vilket innebar ansvar för ringa narkotikabrott.

Domslut och påföljd

Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Den tilltalade döms alltså för våldtäkt, misshandel och ringa narkotikabrott.

Påföljden är fängelse i 3 år och 6 månader, vilket innebär att hovrätten inte ändrade tingsrättens straffmätning. Tingsrätten hade också beslutat om utvisning och förbud att återvända till Sverige. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning i den delen och lät utvisningen stå fast. Hovrätten upplyste dock om att överträdelse av förbudet att återvända hit från och med den 1 september 2026 är belagd med fängelse i högst två år.

Den tilltalade ska vara häktad till dess fängelsestraffet får verkställas. Tingsrätten hade redan beslutat att han skulle vara kvar i häkte tills straffet kan verkställas, och hovrätten lät den ordningen bestå.

Skadeståndsfrågan ändrades inte av hovrätten. Tingsrätten hade ålagt den tilltalade att betala skadestånd till målsäganden med 245 000 kronor jämte ränta från den 26 februari 2026. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning i skadeståndsdelen.

Tingsrättens beslut om beslag och sekretess fortsätter också att gälla. Hovrätten beslutade dessutom att viss sekretess ska vara fortsatt tillämplig på motsvarande uppgifter som lagts fram vid huvudförhandlingen bakom stängda dörrar och i partsbilagan.

Hovrätten ändrade ersättningsfrågan för försvararen och fastställde att staten ska ersätta försvararen med 81 901 kronor. Staten ska även stå för kostnaden för det tidigare målsägandebiträdet i hovrätten. Den tilltalade ska också ersätta staten för kostnad för provtagning och analys med 2 600 kronor, i enlighet med tingsrättens beslut.

Fakta