Skyddstillsyn efter upprepade bidragsbrott

Den tilltalade döms för flera fall av bidragsbrott efter att ha lämnat oriktiga uppgifter till Försäkringskassan om vård av barn. Tingsrätten bedömde att gärningarna var styrkta och att de hade begåtts med uppsåt. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn med föreskrift om att genomgå den behandling som frivården finner lämplig.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet gällde två åtalspunkter. I den första åtalspunkten avsåg brottsrubriceringen bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter om att han avstått från arbete på grund av vård av barn, trots att han i själva verket hade arbetat, varit sjukanmäld, varit ledig eller haft barnet närvarande på förskola. Detta skulle ha lett till att tillfällig föräldrapenning betalades ut felaktigt vid sex tillfällen under perioden den 19 januari 2024 till den 2 september 2024. De aktuella utbetalningarna avsåg den 19 januari 2024, den 1 mars 2024, den 16 mars 2024, den 17 maj 2024, den 10 juni 2024 och den 2 september 2024. Enligt åtalet uppgick det sammanlagda beloppet till 15 140 kronor. Tingsrätten dömde för bidragsbrott på denna punkt.

I den andra åtalspunkten avsåg brottsrubriceringen också bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen, alternativt samma lagrum, men gärningarna var i vart fall mindre allvarliga och rubricerades av tingsrätten som bidragsbrott, ringa brott. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter om att han avstått från arbete på grund av vård av barn, trots att han hade varit sjukanmäld eller ledig. Detta skulle ha lett till felaktiga utbetalningar av tillfällig föräldrapenning vid fyra tillfällen under perioden den 6 mars 2025 till den 23 maj 2025. De aktuella datumen var den 6 mars 2025, den 20 maj 2025, den 22 maj 2025 och den 23 maj 2025. Tingsrätten dömde för bidragsbrott, ringa brott, på denna punkt.

Den tilltalade medgav händelseförloppet men förnekade brott och gjorde gällande att han inte hade agerat med uppsåt eller grov oaktsamhet.

Rättens bedömning

Tingsrätten fann genom den förebringade bevisningen, och genom att den tilltalade bekräftat vissa delar av förloppet, att det var utrett att han på de aktuella datumen hade ansökt om tillfällig föräldrapenning och lämnat felaktiga uppgifter. Rätten konstaterade att han då hade arbetat, varit sjukanmäld eller ledig, eller att barnet hade varit på förskolan, och att han därför hade fått ersättning felaktigt utbetald.

Frågan blev därefter om han hade handlat med uppsåt eller grov oaktsamhet. Tingsrätten tog del av den tilltalades uppgifter om en pressad hemsituation, sömnbrist, sjukdom i familjen, arbetsrelaterad stress och svårigheter med koncentration och minne. Trots detta ansåg domstolen att ansökningarna i regel hade gjorts i mycket nära anslutning till de dagar som ersättning begärts för, och att det därför framstod som uteslutet att den tilltalade skulle ha misstagit sig om sin rätt till ersättning. Rätten lade särskild vikt vid att ansökningarna våren 2025 gjordes efter att Försäkringskassan uppmärksammat tidigare brister och framställt återkrav. Mot den bakgrunden bedömde tingsrätten att det var ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade lämnat de felaktiga uppgifterna med uppsåt.

Tingsrätten uttalade också att varje utbetalningstillfälle utgjorde en självständig gärning. De gärningar som begicks den 20, den 22 och den 23 maj 2025 bedömdes som ringa brott med hänsyn till de låga beloppen.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes för bidragsbrott vid sex tillfällen under 2024 och för bidragsbrott, ringa brott, vid tre tillfällen under 2025. Påföljden bestämdes till skyddstillsyn. Som särskild föreskrift ska den tilltalade genomgå den behandling som frivården finner lämplig. Övervakare ska utses av frivården.

Tingsrätten konstaterade att straffvärdet motsvarade ett kortare fängelsestraff, men att det inte fanns skäl att döma till fängelse. Samtidigt ansågs tidigare brottslighet och återfall under pågående prövotid tala mot annan påföljd. Rätten ansåg därför att skyddstillsyn var den lämpligaste påföljden.

Den tilltalade ska också betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor. Staten ska stå för kostnaderna för den offentlige försvararen, och ersättningen till försvararen fastställdes till 5 061 kronor.