Djurplågeri i ladugård och hus

Den tilltalade döms för djurplågeri efter att ha utsatt djur för lidande under perioden 1 augusti 2022 till 17 maj 2023. Tingsrätten fann att flera av de påstådda bristerna inte var styrkta, men att två gärningsmoment var tillräckliga för ansvar: att flera höns hölls inomhus i sopsäckar och att hönsen inte hade tillgång till rena och torra ligg- och sittytor. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och dagsböter.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

Åtalet avsåg djurplågeri enligt 16 kap. 13 § första stycket brottsbalken. Gärningsbeskrivningen gällde att den tilltalade, tillsammans med annan person, genom vanvård utsatt två kvigor och 13 höns för lidande utan godtagbara skäl under tiden 1 augusti 2022 till 17 maj 2023. Enligt åtalet bestod bristerna bland annat i att djuren inte fått tillräcklig tillsyn, att det dagliga arbetet med djuren eftersatts, att djuren inte haft tillräckligt med mat och vatten, att de saknat rena och torra ligg- och sittytor, att djurmiljön saknat adekvat belysning, att reden och utfodringsplatser varit felaktigt utformade, att det funnits skaderisker i inredningen, att en kviga hållits ensam under längre tid, att en kviga haft gödselpansar och frätskador samt att flera höns vid minst ett tillfälle hållits inomhus i sopsäckar. Åklagaren gjorde också gällande att gärningen begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

Tingsrätten prövade varje delmoment för sig. När det gällde påståendet att djuren inte fått tillsyn i tillräcklig omfattning fann domstolen inte det styrkt. Inte heller ansågs det styrkt att djuren inte haft tillgång till mat och vatten i tillräcklig omfattning. Påståendet att djurmiljön saknat adekvat belysning ansågs inte styrkt, och samma sak gällde påståendena om felaktigt utformade reden, felaktigt utformade utfodringsplatser och skaderisker i inredningen. Tingsrätten fann inte heller att det var styrkt att en kviga haft gödselpansar och frätskador på huden. Däremot ansågs det styrkt att en kviga hållits ensam under en längre period. Domstolen fann också att flera höns hållits inomhus i sopsäckar och att detta orsakat lidande. Slutligen fann tingsrätten att hönsen inte haft tillgång till rena och torra ligg- och sittytor, och att detta orsakat otillbörligt lidande.

Rättens bedömning

Tingsrätten utgick från att det var den andra personen som ägde djuren, men ansåg inte att den tilltalade var djurhållare i den mening som skulle kunna grunda ansvar genom en allmän garantställning. Ansvar kunde därför bara aktualiseras för visst enskilt handlande. Domstolen betonade att åklagaren bar hela bevisbördan och att det krävdes att det var ställt utom rimligt tvivel att gärningspåståendena stämde.

Som bevisning fanns främst Länsstyrelsens anmälan med bilagor, kontrollrapporter och fotografier, men inga vittnen från kontrollbesök eller veterinärer hördes. Tingsrätten ansåg därför att försiktighet måste iakttas vid värderingen av uppgifterna i anmälan. Samtidigt fann domstolen att fotografier och tjänsteanteckningar gav stöd åt vissa delar av utredningen.

Vid bedömningen av händelsen med sopsäckarna lade tingsrätten vikt vid att båda tilltalade själva berättat att höns lagts i säckar inomhus och att hönsen då mådde dåligt, skrek och fick panik. Enligt domstolen visade utredningen att hönsen hölls i säckarna under mer än en mycket kort tid och att detta innebar lidande. Gärningen ansågs därför objektivt utgöra djurplågeri. Frågan om uppsåt löstes med så kallat insiktsuppsåt, eftersom de tilltalade förstått att agerandet orsakade lidande.

När det gällde de rena och torra ligg- och sittytorna ansåg domstolen att fotografier visade smutsiga ytor och att detta också stöddes av hemtjänstens anmälan. Tingsrätten fann att den tilltalade, som ensam ansvarade för detta, måste ha förstått att det fanns en överhängande risk för lidande men ändå förhållit sig likgiltig inför risken. Även denna gärning ansågs därför uppfylla kraven för djurplågeri.

Domslut och påföljd

Den tilltalade döms för djurplågeri, begånget under tiden 1 augusti 2022 till 17 maj 2023. Påföljden bestämdes till villkorlig dom i kombination med 40 dagsböter om 50 kronor, sammanlagt 2 000 kronor. Tingsrätten ålade också den tilltalade att betala en avgift till brottsofferfonden på 1 000 kronor.

I målet beslöt domstolen även att staten ska stå för kostnaderna för målsägandens ersättning. Den ersättning som redovisades i domen avsåg 9 034 kronor till ett målsägandebiträde, uppdelat på arbete och mervärdesskatt.

Fakta