Grovt bokföringsbrott ledde till fängelse efter hovrättens prövning

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt bokföringsbrott. Hovrätten ändrar tingsrättens dom i fråga om den tilltalades påföljd och bestämmer fängelsestraffet till 1 år 3 månader. I övrigt står tingsrättens dom fast i de delar som hovrätten tar ställning till. Rådgivningsförbudet gäller alltjämt omedelbart.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde två fall av grovt bokföringsbrott. Enligt tingsrätten avsåg åtalet perioden 2020-07-01 till 2022-03-15. Hovrätten har, med utgångspunkt i samma bevisning som i tingsrätten och viss ny skriftlig bevisning, prövat ansvarfrågan på nytt.

Hovrätten konstaterade att de faktiska bristerna i bokföringen som angavs i punkterna 2–7 i gärningsbeskrivningen var bevisade. När det gällde den oregistrerade och oredovisade försäljningen fann hovrätten att bevisningen visserligen byggde på antaganden och osäkerheter, men att utredningen sammantaget ändå visade att det hade förekommit betydande oregistrerad och oredovisad försäljning. Hovrätten uppskattade att cirka 750 000 kr inte redovisats och registrerats under räkenskapsåret 2020/2021 och cirka 500 000 kr under räkenskapsåret 2021/2022.

Hovrätten delade också tingsrättens bedömning att bristerna hade medfört att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen för något av räkenskapsåren. De konstaterade bristerna ledde till att gärningarna rubricerades som grova bokföringsbrott.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten ansåg att den tilltalade hade haft den omedelbara och dagliga kontrollen över kassahanteringen och att han personligen mottagit betydande swishbelopp på sitt privata konto, vilka vid upprepade tillfällen sammanfallit i tid och belopp med raderade kassaregistreringar. Mot den bakgrunden fann hovrätten, i likhet med tingsrätten, att den tilltalade måste ha förstått att den löpande kassahanteringen inte gav en rättvisande bild av försäljningen och att betydande belopp undandrogs bokföringen.

Hovrätten bedömde också att den tilltalade hade haft uppsåt till de omständigheter som åklagaren gjort gällande. När det gäller de delar som avsåg de swishbetalningar som skett till den medtilltalades privata konto, ansåg hovrätten att den tilltalade inte hade haft insikt i detta och att dessa omständigheter därför inte skulle läggas honom till last. I övrigt ansågs han ha haft god inblick i bristerna och ha förhållit sig likgiltig till att de uppkom och bestod.

Hovrätten gjorde alltså i huvudsak samma skuldvärdering som tingsrätten, men drog gränsen något annorlunda när det gällde vilka belopp och transaktioner som skulle räknas den tilltalade till last. Trots detta dömdes han för två fall av grovt bokföringsbrott.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade för två fall av grovt bokföringsbrott. Påföljden bestämdes till fängelse i 1 år 3 månader, vilket innebär en lindring jämfört med tingsrättens fängelsestraff om 1 år 6 månader.

Hovrätten ändrade alltså tingsrättens dom i påföljdsdelen. Hovrätten ansåg att straffvärdet var något lägre än vad tingsrätten hade funnit, bland annat eftersom vissa medel inte lades den tilltalade till last. Samtidigt ansåg hovrätten att det, med hänsyn till straffvärdet och brottslighetens art, inte fanns skäl för någon annan påföljd än fängelse.

Tingsrättens rådgivningsförbud stod fast. Förbudet gäller i 5 år och gäller omedelbart utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft. Hovrätten gjorde ingen annan bedömning än tingsrätten i den delen.

I den del som avsåg ersättning till försvararen fann hovrätten att ersättning skulle utgå med angivet belopp och att staten skulle stå för kostnaden. Uppgift om häktning framgår inte av materialet.