Upprepade nattliga inlåsningar ledde till villkorlig dom
Nyhetsartikel
Den tilltalade döms för olaga frihetsberövande, mindre grovt brott, efter att under en period ha låst dörren till ett barns sovrum nattetid och därigenom hindrat barnet från att lämna rummet. Tingsrätten fann att gärningen var brottslig och att den tilltalade hade agerat uppsåtligen. Påföljden bestämdes till villkorlig dom och 30 dagsböter. Den tilltalade ska också betala skadestånd och avgift till brottsofferfonden.
Händelsen och åtalet
Åklagaren väckte åtal för olaga frihetsberövande, mindre grovt brott enligt 4 kap. 2 § andra stycket brottsbalken. Enligt åtalet hade den tilltalade tillsammans och i samförstånd med en annan person flera gånger nattetid låst dörren till ett barns sovrum och därmed förhindrat barnet att lämna rummet. Gärningen påstods ha skett i den gemensamma bostaden mellan den 15 augusti 2025 och den 1 oktober 2025.
I åtalet begärdes också skadestånd. Barnet yrkade att de tilltalade solidariskt skulle betala 15 000 kr i kränkningsersättning jämte ränta från den 1 oktober 2025.
Den tilltalade och den medtilltalade medgav i huvudsak händelseförloppet men förnekade brott. De bestred det enskilda anspråket men godtog sättet att beräkna ränta.
Rättens bedömning
Tingsrätten utgick från att inlåsningen innebar att barnet berövades friheten under nätterna och att de tilltalade agerat tillsammans och i samförstånd. Domstolen fäste vikt vid att miljön utanför bostaden bedömdes kunna innebära allvarlig fara om barnet nattetid tog sig ut på egen hand.
Rätten godtog att barnet kunde öppna ytterdörren och att de tilltalade tidigare försökt hindra barnet genom att sätta upp grindar, utan att detta lyckades. Samtidigt konstaterade domstolen att det fanns mindre ingripande alternativ, som att låta en vuxen sova hos barnet eller använda andra åtgärder för att förhindra risk.
Tingsrätten ansåg att den långvariga och systematiska inlåsningen av barnet i ett relativt litet rum var en mycket ingripande åtgärd. Gärningen ansågs därför inte kunna rättfärdigas av nöd, tillsynsplikt eller oskrivna regler om social adekvans. Domstolen bedömde att de tilltalade måste ha insett den stora risken att agerandet inte var tillåtet och att de ändå fortsatt, vilket enligt rätten innebar likgiltighetsuppsåt. Den tilltalade dömdes därför för mindre grovt olaga frihetsberövande.
Domslut och påföljd
För brottet dömdes den tilltalade till villkorlig dom. Den villkorliga domen förenades med 30 dagsböter om 50 kr, sammanlagt 1 500 kr.
Tingsrätten bestämde skadeståndet till 8 000 kr. Den tilltalade ska betala beloppet solidariskt med den medtilltalade till målsäganden, jämte ränta enligt räntelagen från den 1 oktober 2025. Dessutom ska den tilltalade betala 1 000 kr till brottsofferfonden.
Rätten beslutade också att staten skulle stå för kostnaderna för försvar och annan ersättning som redovisats i domen.
Källhänvisning
2026-09-09
Denna nyhetsartikel behandlar en händelse inom ett rättsområde och baseras på tillförlitliga källor. Underlaget består dels av allmänt tillgängliga handlingar som kan begäras ut med stöd av offentlighetsprincipen, dels av uppgifter som tillhandahållits Lexbase nyhetstjänst med stöd av källskydd. Lexbase nyhetstjänst tillämpar detta skydd i enlighet med bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Så begär du ut handlingar:
För att ta del av de handlingar som ligger till grund för artikeln, kontakta Tingsrätt tingsrätt och uppge målnummer B 999-99 i din förfrågan.
Kontaktuppgifter:
Tingsrätt Tingsrätt
Stockholm, Stockholmsvägen 1
Telefon: 0700078789
E-post: tingsratt@dom.se