Grovt sabotage mot blåljusverksamhet vid upplopp i park

Hovrätten har prövat ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål som gällde händelser vid en allmän sammankomst i en park den 15 april 2022. För den tilltalade som denna artikel avser ändrade hovrätten tingsrättens påföljd men lät i övrigt tingsrättens dom stå fast. Hovrätten bedömde gärningen som grovt sabotage mot blåljusverksamhet och satte straffet till fängelse i 1 år 10 månader, i stället för tingsrättens fängelse i 2 år.

Om händelsen och åtalet

Bakgrunden var att polisen hade spärrat av ett område i parken inför en planerad sammankomst. Enligt hovrätten började människor samlas kort efter att tillståndstiden inletts, avspärrningar bröts och flera personer närmade sig polisens linjer. Det kastades stenar, kravallstaket forcerades och situationen trappades upp successivt. Poliser och polisfordon angreps, och polisen bedömde senare att uppdraget inte kunde fullföljas. Sammankomsten ställdes in och polisen lämnade platsen omkring kl. 19.30.

Den tilltalade, Dolt namn, var enligt hovrätten på plats under en längre tid och deltog i upploppet. Hovrätten utgick från att han kastade flertalet stenar mot polis och flyttade på kravallstaketet vid två skilda tillfällen.

Tingsrätten dömde honom för grovt sabotage mot blåljusverksamhet den 15 april 2022. Hovrätten prövade samma brottsrubricering och kom fram till samma skuld- och rubriceringsbedömning. Det som ändrades i hovrätten var påföljden.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten tog del av i huvudsak samma bevisning som tingsrätten, och förhören från tingsrätten samt de tidigare utredningsförhören spelades upp med ljud och bild.

När det gällde den tilltalades handlande godtog hovrätten hans medgivanden om att han varit i parken under den åtalade tiden, kastat stenar och flyttat på kravallstaket. Hovrätten konstaterade att han befunnit sig där under den del av händelseförloppet då stenkastningen var omfattande och polisbussar satts i brand. Eftersom han själv kastat flertalet stenar och dragit i kravallstaketet vid två tillfällen ansåg hovrätten att omfattningen och karaktären av upploppet inte kunde ha undgått honom. Därför bedömdes gärningen som grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

Hovrätten instämde alltså i tingsrättens bedömning i skuldfrågan och gjorde inte någon annan rubricering än den som tingsrätten hade valt. Däremot ansåg hovrätten att påföljden skulle mildras med hänsyn till långsam handläggning och sen lagföring. Hovrätten framhöll att det gått nästan fyra och ett halvt år från händelsen till hovrättsdomen, vilket skulle beaktas vid straffmätningen. Den fann dock inte att handläggningstiden hade varit så lång att rätten till prövning inom skälig tid kränkts.

Domslut och påföljd

Hovrätten dömde den tilltalade för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Påföljden bestämdes till fängelse i 1 år 10 månader. Hovrätten hänvisade till 29 kap. 5 § brottsbalken vid påföljdsbestämningen och ansåg att det fanns skäl att döma till ett lindrigare straff än brottets minimistraff på grund av den sena lagföringen. Samtidigt konstaterade domstolen att någon annan påföljd än fängelse var utesluten.

Tingsrätten hade tidigare dömt till fängelse i 2 år. Hovrätten sänkte alltså straffet med två månader men lämnade i övrigt tingsrättens domslut oförändrat. Av hovrättens beslut framgår också att staten skulle stå för kostnaden i hovrätten för försvararen. Någon uppgift om häktning, skadestånd, brottsofferfondsavgift eller kontaktförbud anges inte i det material som tillhandahållits för hovrättsdomen.