Villkorlig dom för djurplågeri

Den tilltalade döms för djurplågeri efter att ha utsatt tre hundar för vanvård under perioden den 4 december 2025 till den 4 mars 2026. Tingsrätten fann att gärningen styrkts av utredningen och att erkännandet fick stöd i målet. Påföljden bestämdes till villkorlig dom förenad med dagsböter.

Händelsen och åtalet

Åklagaren väckte åtal mot den tilltalade för djurplågeri enligt 16 kap. 13 § första stycket brottsbalken. Enligt gärningsbeskrivningen hade den tilltalade utsatt tre hundar för lidande genom vanvård utan godtagbara skäl någon gång mellan den 4 december 2025 och den 4 mars 2026 på en gård i Ljungby kommun. Vanvården ska enligt åtalet ha bestått i att hundarna inte fått tillräcklig tillsyn, att de inte haft torra, mjuka och rena liggplatser, att de inte fått tillräckligt med vatten och mat, att de inte rastats samt att deras klor inte klippts, vilket lett till för långa klor. Hundarna omhändertogs i samband med en kontroll den 4 mars 2026. Den tilltalade erkände gärningen.

Rättens bedömning

Målet avgjordes utan huvudförhandling. Tingsrätten konstaterade att den tilltalade hade erkänt gärningen både i förundersökningen och skriftligen genom sin offentlige försvarare. Åklagaren hade åberopat skriftlig bevisning enligt stämningsansökan, och av denna framgick enligt domstolen att tre hundar utsatts för vanvård i den omfattning som åklagaren påstått. Rätten fann därför att erkännandet vann stöd av utredningen och att gärningen skulle bedömas på det sätt som åklagaren gjort.

Domslut och påföljd

För djurplågeri dömdes den tilltalade till villkorlig dom. Rätten ansåg att böter inte var tillräckligt med hänsyn till att det rörde flera djur och ett ganska allvarligt åsidosättande av vården. Den villkorliga domen förenades med 50 dagsböter om 100 kronor, totalt 5 000 kronor. Den tilltalade ska också betala 1 000 kronor till brottsofferfonden.

Försvararen begärde ersättning med 9 060 kronor, varav 6 504 kronor för arbete, 744 kronor för tidsspillan och 1 812 kronor för mervärdesskatt. Domstolen bedömde kostnaden som skälig och beslutade att staten ska ersätta beloppet, samtidigt som den tilltalade ska återbetala 5 436 kronor till staten.