Bokföringsbrott och skattebrott prövades

Tingsrätten i Malmö dömde den tilltalade för bokföringsbrott och sex fall av skattebrott, medan hon frikändes från försvårande av skattekontroll i den del som avsåg den andra stämningsansökan. Påföljden bestämdes till fängelse i ett år och två månader. För en annan stämningsansökan fick den tilltalade villkorlig dom och dagsböter, men eftersom artikeln ska fokusera på en tilltalad person och den slutliga domen avser flera åtalspunkter redovisas här endast den person som dömts enligt domen.

Händelsen och samtliga åtalspunkter

I den första stämningsansökan från den 23 februari 2026 gällde åtalet den tilltalades bokföring och skattekontroll i en enskild firma. Tingsrätten fann att hon skulle dömas för grovt bokföringsbrott för perioden 2019-01-01–2019-12-31, och att hon också skulle dömas för grovt bokföringsbrott för perioden 2020-01-01–2020-12-31. I samma stämningsansökan omfattades även försvårande av skattekontroll, grovt brott, för samma två perioder, men tingsrätten ansåg att dessa gärningar konsumerades av bokföringsbrotten.

I den andra stämningsansökan från den 29 december 2025 gällde åtalet bokföring i ett aktiebolag under perioden 2021-09-01–2022-12-31. Där dömde tingsrätten den tilltalade för grovt bokföringsbrott och ogillade åtalet om försvårande av skattekontroll, grovt brott, för samma tid.

Slutligen avsåg åtalet sex fall av skattebrott. Tingsrätten fann att den tilltalade hade lämnat oriktiga momsdeklarationer för sex redovisningsperioder mellan 2023-11-13 och 2025-02-12. Hon dömdes för alla sex gärningarna, men som skattebrott av normalgraden och inte som grova skattebrott.

Rättens bedömning

Tingsrätten byggde sin bedömning på Skatteverkets granskningar, skriftlig utredning och den tilltalades egna uppgifter. För bokföringen i det ena bolaget ansåg rätten att det var styrkt att hon inte hade bokfört löpande, att bokföringen delvis hade upprättats för sent och att bokföringen inte hade bevarats korrekt. För den andra bokföringsdelen ansåg rätten att verifikationer hade bokförts först i januari 2023, efter de tidpunkter då de skulle ha bokförts, och att en stor del av omsättningen därmed hade bokförts för sent.

När det gällde den enskilda firman fann tingsrätten att det visserligen hade förelegat brister i bokföringen som lett till fara för att kontrollverksamhet vid beräkning eller uppbörd av skatt eller avgift allvarligt skulle försvåras, men att dessa gärningar skulle konsumeras av bokföringsbrotten. Rätten ansåg därför inte att den tilltalade skulle dömas för försvårande av skattekontroll utöver bokföringsbrotten.

För skattebrotten ansåg tingsrätten att den tilltalade lämnat oriktiga uppgifter till Skatteverket genom att redovisa utgående mervärdesskatt med noll kronor trots att bolaget hade skatt att redovisa. Rätten fann att hon gjorde detta med uppsåt, men att gärningarna inte hade sådan systematik eller förslagenhet att de skulle bedömas som grova.

Domslut och påföljd

Den tilltalade dömdes alltså för två fall av grovt bokföringsbrott, ett fall av grovt bokföringsbrott i en senare stämningsansökan samt sex fall av skattebrott av normalgraden. Hon frikändes från försvårande av skattekontroll i den del som prövades som självständiga åtalsrubriker.

Påföljden bestämdes till fängelse i ett år och två månader. Tingsrätten beslutade också om näringsförbud i tre år. Begäran om rådgivningsförbud avslogs, och talan om företagsbot avslogs. Den tilltalade ska betala avgift till brottsofferfonden. Domstolen beslutade dessutom om ersättning till försvararen och att den tilltalade ska återbetala en del av kostnaderna till staten.