Grovt dopningsbrott: fängelsestraffet sänks i hovrätten

Hovrätten prövade ett överklagande av tingsrättens dom i ett mål om grovt dopningsbrott. Den tilltalade dömdes även i hovrätten för grovt dopningsbrott, men hovrätten sänkte fängelsestraffet från fyra år till tre år och sex månader. I övrigt stod tingsrättens dom fast.

Om händelsen och åtalet

Målet gällde grovt dopningsbrott. Enligt tingsrätten avsåg gärningen tiden den 1 januari 2014 till den 5 februari 2015. Hovrätten tog upp målet efter överklagande.

I hovrätten framgick att den tilltalade bestred åklagarens ändringsyrkande och för egen del yrkade att fängelsestraffet skulle sättas ned. Hovrätten hade i huvudsak samma utredning som tingsrätten, men tog också del av ytterligare skriftlig utredning och ett sakkunnigförhör från Nationellt Forensiskt Centrum.

Hovrätten konstaterade att den tilltalade skulle dömas för dopningsbrott och att brottet, i likhet med tingsrättens bedömning, skulle rubriceras som grovt dopningsbrott. Den tilltalade var alltså ensam tilltalad i den del som hovrätten prövade.

Rättens bedömning och bevisning

Hovrätten byggde sin bedömning på samma grundläggande utredning som tingsrätten, inklusive uppspelning av förhör med den tilltalade, med en medtilltalad samt med flera vittnen. I hovrätten hördes även ett sakkunnigt vittne från Nationellt Forensiskt Centrum om haltbestämning och beräkning av mängd dopningsmedel.

Den tilltalade invände bland annat att mängden dopningsmedel borde räknas lägre, att säkerhetsavdrag borde göras och att estrar i vissa preparat inte borde räknas in fullt ut. Hovrätten godtog dock i huvudsak åklagarens beräkning och ansåg att den angivna mängden, omkring 1,3 miljoner enheter, fick godtas med viss försiktighet som utgångspunkt. Domstolen fann inte skäl att ifrågasätta Nationellt Forensiskt Centrums haltbestämning.

Vid straffvärdebedömningen framhöll hovrätten att den tilltalade stått för verksamheten, köpt in preparat, utrustning och förpackningsmaterial samt berett dopningspreparat i mycket stor omfattning. Hovrätten ansåg att avsikten varit att sälja dopningspreparat i mycket stor omfattning, men att det inte fanns bevisning för hur mycket som faktiskt sålts. Mot den bakgrunden bedömdes straffvärdet som något lägre än tingsrätten funnit.

Domslut och påföljd

Hovrätten ändrade tingsrättens dom endast på så sätt att fängelsestraffet sattes ned till tre år och sex månader. I övrigt gällde tingsrättens domslut.

Det innebär att den tilltalade fortsatt var dömd för grovt dopningsbrott för perioden den 1 januari 2014 till den 5 februari 2015. Tingsrätten hade tidigare dömt till fängelse i fyra år. Hovrätten fann alltså samma brottslighet men något lägre straffvärde.

Den tilltalade hade varit häktad i målet under cirka fyra månader. Hovrätten ansåg att frihetsberövandet inte gav skäl att sätta ned straffet ytterligare. Hovrätten berörde också att de restriktioner som gällt inte varit av sådan art att de påverkade straffmätningen.

Tingsrättens beslut om förverkande stod fast, liksom beslutet att beslagen skulle bestå. Avgiften till brottsofferfonden om 800 kronor stod också fast genom att hovrätten lämnade övriga delar av domen oförändrade. Något kontaktförbud eller annan särskild åtgärd framgår inte av materialet.